gnus

Hej Frida! (och alla andra, men mest Frida)

Just nu sitter jag och försöker komma på något att göra. Tydligen hade vi ingen lärare på min två timmar långa bildlektion idag, så det känns rätt ovärt att vara här egentligen. Behövde massa egna bilder gjorde man också, och har jag några sådana med mig? Nein. Ledzen blir jag.

Mest av allt önskar jag att bamba kunde öppna, så jag får äta lite äckliga fiskburgare. Tisdag betyder två svängar i bamba också. Gottigt.

Vi har förövrigt kopplat in min phonie till högtalarna, så nu har vi (jag) allsång till Coldplay. Himla bra det där alltså.

Kollar på en hemskt jobbig kille som har photoshopguider gör vi också. Sämzt är han. Kände mig z idag. Bara så ni vet. Får väl hänga på we heart it en stund. Eller typ sjuttioelva, tills bamba öppnar. Varför öppnar inte bamba tidigare? Jag är ju hungrig.

CIAO

Dom uppskattar att jag kan vänta, på andra sidan telefonen. Heja telefonväxlar. Är dom på lunch eller?

Skulle få skickat iväg min iPod på posten eftersom det äntligen hört av sig en kille som vill köpa den, men riktigt så enkelt var det ju inte, så nu sitter jag här och försöker få någon ordning samtidigt som jag snart sprängs av ilska.

Varför är jag så arg hela tiden? Kan någon svara på det? Jag är så trött på att vara arg. Så trött att jag blir ännu argare på att jag är arg. Typ.

Om dom skulle råka svara nu när jag suttit med luren i örat såhär länge tror jag inte att jag kommer ihåg vad jag ska säga. Funderar på att lägga på. "Vi beklagar att du får vänta" Jaha, det var väl snällt då. Svara istället.
Nu uppskattar dom att jag kan vänta, igen. Blir ju galen.

Vill ha jullov. Pepparkakor, lussebullar och en jävla massa julgodis. Snö, kyla, bandy, sjöarn. Det vill jag.

Nä. Nu lägger jag på. Dumma posten.

Som sagt. Är så himla arg hela tiden. Jag vet verkligen inte varför. Jag blir arg för så himla dumma saker också. Som jag bara inte kan sluta vara arg för, hur mycket jag än försöker.
Jag försöker komma underfund med om en sak jag håller på med är mer bra än dålig för mig, men det är så himla svårt. Bara så ni vet.

Om någon undrar varför jag inte bloggat så har jag inte ens startat min dator på hela helgen.

I fredags så var jag och kikade på Elins pojkvän Alex när han och hans band, Diamond Dawn, spelade på Valand. Väldigt roligt! I lördags så åkte jag BMW till sjöarn (och hoppades att det skulle komma någon jag kunde vinka på när jag åkte i en sån fräck bil, men icke) och hejade på Emil när han spelade bandy. Efter det styrde jag kosan mot Jul på Liseberg. Skulle kunna tänka mig en sväng till där faktiskt, när det är lite mer juligt, typ snö. Den kvällen avslutades med middag och skräckfilm (som inte ens var läskig, vad hände där?).
Söndagen spenderades i Varberg med lillebror nummero dos och hans lag som spelade SM. Tyvärr gick det inget vidare i första matchen, vilket ledde till att andra matchen var helt betydelselös, och därmed urtråkig.

Och nu är det måndag igen. Det vankas nog utgång på fredag, ska bli kul. Annars har jag zero plans. Ska träna idag.

Ciao!

Kul att jag helt plötsligt, från ingenstans, blev helt jävla asförbannad. Sådär så att det gör ont i magen så arg man är. Sådär så att man bara vill slå och skrika riktigt jävla högt på någon. Så arg.

Orkar inte med mig.

Idag var ingen höjdare.

Efter regn kommer solsken, sa någon jag helst av allt vill slå riktigt hårt.

Kanske för att jag vet att det är sant. Men det är ingen som ser om man gråter i regnet.

Hej!

Lördagens utgång blev brutalt bra. Så jävla roligt. Stupade i säng klockan fyra. Hatade mig själv nått så enormt mycket när jag vaknade av mitt alarm 9.00 som jag glömt stänga av.

Idag var det utvecklingssamtal på schemat, eller, avvecklingssamtal som min mentor tyckte att vi skulle döpa om det till. En sväng på gymmet har hunnits med också, och nu ligger jag i min säng och vilar mina trötta muskler. För att inte tala om mina fötter. Tog på mig mina mördarklackar i lördags. Så snygga, men inget vidare för fötterna. Är fortfarande öm, haha.

Lyssnar på Imperiets Du ska va president och funderar på vad jag egentligen vill.

Ryckte upp mig. Tog helg. Såg på Johnny English reborn.

Nu: dusch, fix, buss till LP, förfest och sedan utgång!! Wiho!

Vet inte ens vad jag vill med såna här inlägg.

En del av mig vill att det ska komma någon och krama mig, vagga mig i sin famn, klappa mig på huvudet, lyssna snällt när jag gråter ut allt ont inuti och säga att det går visst över, sa någon vis man någon gång.

En annan del av mig vill skynda mig att ta bort inlägget för jag orkar inte vara ledsen egentligen. Kanske behöver jag bara vara det en liten stund, och så var det bra så? Kanske.

Jag vet inte. Känner mig ensam, men vill inte ha sällskap. Går det ens ihop?

Kommer aldrig glömma känslan när vi satt i kyrkan till den här låten. Smärtan den frambringar får mig att vilja spy, gråta, slå och skrika. Bara göra något, för det kan inte vara sant. Det får inte vara sant. Det kan inte.

Att se en död människa. Se honom ligga där. Rakt framför dig. Inom räckhåll och ändå så långt bort han någonsin kan komma. Att försöka inse. Det är för mycket. Man vill bara slå, örfila, skaka liv i honom, för han ser ju så levande ut. Alldeles nyss var han levande.

Alltså. Mer än fem år sedan har det gått, och fortfarande känns det exakt likadant. Varje gång. Varenda. Jävla. Gång.

Att inte kunna gå till kyrkan utan att gråta, för varje gång man är i den förbannade kyrkan spelas samma förbannade jävla låt som då. Du vet väl om att du är värdefull. Visst fan vet jag det. Och ensammast i världen också. Känns det som.

Alltså. Känslan när man kliver innanför dörren och allt man verkligen vill är att sätta sig ner på golvet och gråta.

Vet inte vad det är med mig. Höstdepp? Vill inte. Ska inte. Jag kan bättre än såhär.

Om igår var måndagarnas måndag är det här nog bannemig tisdagarnas tisdag.

Började gråta när Daniel drog ett (ritkigt bra i och för sig) skämt om att jag såg ut som Pumba. Grät lite mer i väntan på matten. Var nöjd när jag tog den sista sittplatsen på bussen.
Fick med mig Joss till Ullared, wiho. Roadtrip, here we come.

Ska köra min bror till Frillesås och kika på hans träning om 10 min. Tar med mig en bok och musik. Det blir bra.
Puss

Grät inte. Men känner fortfarande likadant. Borde gå och lägga mig. Ny dag imorgon. Hoppas jag.

Pumba: Timon, har du nånsin undrat över vad det är för små ljusprickar där uppe?
Timon: Pumba, jag undrar inte, jag vet. Det är eldflugor.
Pumba: Jahaaaaa
Timon: Eldflugor som fastnat i det där, stora mörka, där uppe!
Pumba: Jösses, jag har alltid trott att det var bollar med gas som brann miljoners mil härifrån.

Alltså. Rabies av att sitta hemma. Helt klart. Känner redan nu vilken brutal träningsvärk jag kommer få. Kul. Va grinig jag blev nu. Uäh.

Vet inte om jag är hungrig eller illamående, ensam eller bara ledsen, om det gör ont eller om det inte gör det, om jag vill gråta eller inte. Vad hände där då?
Allt farsdagande kanske går in ändå.

Att tänka på sjukhus. Tanken på dessa sterila, opersonliga lokaler som bara stinker sjukdom och död. Jag mår illa. Jag minns. Minns hur det gick från att vara roligt att åka och hälsa på för att man fick åka rullstol och gå ner till lokalen med allt pyssel och alla leksaker du kan tänka dig (som jag aldrig minns vad det heter), till paniken över att behöva åka dit, till att totalt vägra.

Jag minns hur det kändes i hela mig, inifrån och ut när låtarna spelades i kyrkan. Jag minns så himla mycket. Så himla mycket som gör ont. Jag önskar inte att jag inte mindes, men jag önskar att det kanske gjorde mindre ont. Eller, jag vet inte. Kanske önskar jag inte alls det. För, om det inte gör ont, hur vet jag då att jag bryr mig?

Jag vill inte tycka synd om mig själv. Det vill jag inte. Men ändå gör jag det. Lite. Jag vill bara få vara liten och gråta i någons famn, och sedan är det bra. Men det är inte så enkelt. För om man gråter så ska det men grät för lagas, fixas, allt ska lösas, redas ut. Man reder inte ut någons död. Man lever med det. Gråter ibland, och ibland låter man bli.

Fan va jag svamlar. Ska se på Lejonkungen och gråta lite.

Har bara legat i sängen, hela dagen.
Bytt däck på bilarna också, men jag vet helt ärligt inte om jag var till så stor hjälp.

Ny vecka. Börjar med en sväng till gymmet efter min enda lektion. Sedan får vi se vart den tar vägen.
Heldag på tisdag, studiedag på onsdag, svenska nationella på torsdag och så min enda lektion på fredag. Måste skaffa mig en hobby alltså. Allt detta hemmasittande gör mig galen.

Såhär har det senaste sett ut:

Johan var lika söt som vanligt på en oerhört produktiv mattelektion.

Respekterade Daniels shotgun gjorde han inte heller, så ett tag satt vi tre i framsätet.


Johan äger inte på kort. (Väldigt mycket Johan det senaste upptäckte jag nu)

Fikade utomhus.

Åt på restaurang med världens bästa Elin.

Spöade Erik i Wordfeud.

Söndagsmys med lillebror.

Idag är det bröllopsfotografering som gäller! Ska faktiskt bli himla roligt. Börjar nästan bli lite nervös, men det löser sig.
Oturligt nog blev min fina kusin sjuk, som också skulle varit med, så nu lär jag få klara mig på egen hand. Ska åka till Ästad Gård, långt bort i Tvååker, helt själv?! Jag undrar verkligen hur det kommer sluta.. Men vi märker, haha.

Tror jag har föberett allt, men ska inte vara där förrän om lite mindre än två timmar, så nu vet jag inte riktigt vad jag ska göra. Läsa en bok?

Wish me luck m8s.

Puss!

JAG HAR LAGAT MIN HÅRDDISK!!!
Eller, okej. Jag åkte in till 1999 och lämnade den till en snubbe som flyttade över den till ett fungerande "fodral". MEN DEN FUNKAR!! Lycka.

Annars?
- Vart på gymmet idag för första gången på lite väl länge. Haft en lektion. Storhandlat på Ica Maxi med LP och Emil. Gjort lite mer ärenden. Kände mig rätt vuxen.
- Börjar känna mig mer och mer hemma bakom ratten också. Tänk att jag verkligen tagit körkort. Det är så sjukt, fortfarande.
- Får spänningshuvudvärk så fort jag sätter mig ner. Det är likadan huvudvärk som jag hade när jag bröt näsan (haha, kan inte sluta skratta när jag tänker på det). Det liksom går från näsan och upp i kraniet på nått jävla vänster. Bihålorna säger Johanna, men man kan väl ändå inte ha huvudvärk i bihålorna? Det är dessutom mer till vänster än till höger. Knepigt.
- Borde försöka hinna med ett besök till Kunskap och Framtidsmässan, men hur jag ska klämma in det i mitt schema är en kvarstående fråga. Ser ut att bli aningen tight alltså.

Nu ska jag sätta mig och se på nån serie, eller en film, bara för att jag kan, för min hårddisk fungerar igen! Tjoho!

Bokade resa till Rhodos idag!!! Shiet. Snart tar jag ju typ studenten! Eller okej. Inte snart. Men nästan snart. 6 Maj bär det av. Kommer bli insane.

Nu är min vecka gjord. Typ. Ska träna imorgon (hoppas jag inte dör av hostattack), ha historia, handla åt mamma (kommer ta 100 år typ) och fixa min hårddisk. Och på fredag har jag bara fysik. Skönt, kan man ju säga.

Vet inte ens vad jag dillar om.

Har världens finaste vänner.

Puss

Idag blev till en riktigt kass dag.
Det hela började med att vi lekte studio på Foto-lektionen, hur roligt som helst. Sedan fortsatte det med tråkig fysik som jag inte förstod alls, äcklig mat, illamående, huvudvärk, snorig näsa, hostig hals, ensam håltimme, tråkig kemi, världelös matte och mitt första riktiga G på ett prov.

Det fortsatte med ännu mer huvudvärk, hunger, ett jävligt grinigt humör, inte god mat, ännu mera illamående och värkande bihålor. Jag saknar mina hörlurar som jag fortfarande inte fått av Joss sedan jag glömde dom i hennes väska också.

Försökte bota den dåliga dagen med ett långt bad, en bra bok och lite choklad, men det gick sådär.
Jag fick i och för sig badat i nästan två timmar, tror jag, och det var så himla skönt. Kunde inte gjort något bättre. Boken var så himla fin. Vad är så skört att det bryts om du säger dess namn? av Björn Sortland.
Finaste citatet kommer här:

Jag tycker inte om när du ser på mig med hundögon, säger hon. Att du är försiktigare nu. Du borde vara tvärtom. Du borde ta i hårdare. Jag har inte tid för din patientvård. Jag vill inte vara mystisk. Jag är bara en amatör. Jag är en nybörjare. Jag har inte koll. Jag har aldrig dött förut.

Nu sitter jag i en renbäddad säng. Nyduschad och helt ren. Inga linser. Skulle se en film, men nu är klockan redan nio så jag lär väl inte orka se en hel film ändå. Dåliga dåliga dag.

Kikade på mitt schema. Jag går tre ordinarie veckor fram till jullovet. Resten är schemabrytande på något sätt. Många har en eller flera lediga dagar, och någon vecka gör vi ju svenska-nationella. Men jesus. Det kommer gå så himla fort. Snart tar jag ju typ studenten, eller nått.

Nästa vecka bjuder i alla fall på hämtning av körkort, naturkunskap med LP, slingor i håret, tandläkarbesök, middag på Esters och bröllopsfotografering. Ska bli himla kul faktiskt.


Hade kalas.

Badade.

Mös/Myste?

Halloweenade


Firade mitt körkort med Tintin på bio.

Taggade inför maskeradfest!!

Var på kyrkogården.

Kikade på Carolina Gynnings utställning. Dessvärre var inte Gynning själv där.

Favorit 1

Favorit 2

Cupcakes med Frida. ♥

Hahaha, alltså. Skavlan, världens bästa program som sagt.

Gubbe: Vi är nöjda med det systemet som vi har.
Niklas: Vad har ni för system då?
Gubbe: Vi har det system som vi har som jag sa. Hon gör det hemma och jag gör någonting annat..

Äldre män har lite skev uppfattning om kvinnans frigörelse kan jag känna..

Råkade springa in på Butik Gläntan förut och blev kär.

En halvtimme senare var den här i mina händer

Bästa partyväskan ever!

Ingen kan ju neka till att något av det bästa med att fylla år är presenterna! Här är en del av det jag fått.





Världens finaste vänner och släkt har jag, helt klart!

När jag var på middag för ett tag sedan hade värden i fråga gjort så himla fint med servetterna. Jag och Hanna fick veta hur man gjorde och jag har lovat ett inlägg med en förklaring till en del, men det har tagit sin lilla tid att få tummen ur, haha. Här kommer det i alla fall!

1. Ta en servett (Nähä..?)
2. Klipp av de kanter som sitter ihop, alltså där den är vikt.

3. Vik servetten så att den blir som ett dragspel, och knyt åt på mitten. Jag använde mig av en av remsorna jag klippte av på förra bilden. Dra försiktigt när du knyter så att pappret inte går av.
4. Varje pappersbit av servetten är uppdelad i tre tunna lager papper. Nu ska du dela på dom och resa dom upp mot mitten som bilden visar.

5. och 6. Fortsätt på samma sätt tills du är färdig med ena sidan. Efter det gör du likadant på andra.

7. och 8. Resultatet blir såhär! Det är en aning pilligt, men annars väldigt enkelt. Det är roligt om man blandar färger och har flera olika. Ju mindre fyrkant du börjar med, ju mindre blir rosen, och på sätt kan man variera storlekarna. Jag har inte testat själv att göra en med två färger, men om man tar två lager vitt och två lager rosa lär den ju bli dubbelfärgad, värt att testa!

Lycka till!

Hm, okej. Mycket har hänt här nu på få dagar känner jag. Ska försöka sammanfatta det i några inlägg. Börjar så fint med bilder från maskeraden, here we go!


LP gick ut hårt som djävul utan horn medans jag körde på ridtjej.




Frida hade lätt vunnit pris om ett sådant hade existerat. Så himla bra!

Rockparet.

Amelie var tjejen i Black Swan, fast vit då.

Tova var prinsessan Leia, också sjukt bra!

Jag och Pink Ladies (en fattas på bild) dansade loss till rockklassiker framåt natten. Hur kul som helst.

Lätt kvällens bästa bild!

Tjena döing.

Alltså. Det kändes smått omöjligt att jag skulle få säga det här men, JAG HAR TAGIT KÖRKORT!!!!

Alltså. Känslan. Jag bara ryser i hela kroppen. Fy fan va skönt. Och när hon tanten sa: Grattis till ditt körkort. Jag ville bara krama henne typ. Skrika av glädje. Gråta lite. Åh. Som jag längtat. Äntligen liksom. Finner fan inga ord, så glad är jag. Helt jävla lycklig.