gnus

Don't tell me it's not worth tryin' for
You can't tell me it's not worth dyin' for
You know it's true
Everything I do - I do it for you

Typ finaste låten ever, Everything I do - Bryan Adams.

Min mamma flippade precis för ingenting. Antagligen för att hon gick upp tidigt idag. Orka det säger jag bara.
Vill ha i lördags eller sommarlov tack.

hejdo

Måste avreagera mig igen:

Är så jävla trött på allt skitsnack om bildas i en sån här liten håla. Ska bli så jävla gött sen när man börjar gymnasiet och åtminstone slipper lite av det.
Man kan seriöst inte göra något, säga något eller tycka något utan att hela världen vet om det inom 2 röda sekunder.
Sen är jag så in i Norden trött på alla omogna killar som jag känner. Dom ligger verkligen på minus på mognadsskalan. Ibland träffar man killar som är några år äldre/mognare än dom man är van vid och jag får liksom panik. Jag bara önskar av hela mitt hjärta att killarna jag känner också kunde vara sådana.
Det är nästan så man kan börja gråta, helt seriöst.
Killarna jag känner, dom letar efter fel, letar efter människor/saker att klaga på. Dom badar i andras olycka och förvärrar gärna allt genom att sprida lite rykten eller göra fel saker. Det är ju bara taskigt? Meningslöst. Allt för att förstöra för alla andra? What's the point?
Nej, juste. Det finns ingen jävla mening. Allt är bara så jävla mycket skitsnack.
"Den var taskig mot mig, nu får jag min chans att ge igen"
"Den var taskig mot min kompis, nu jävla ska den få"
"Han var taskig mot sin flickvän, ska vi starta ett rykte?"
Det är ju typ den nivån. Så löjligt. Alla människor är människor och människor gör misstag. Dock är det ingen på detta stället som har hjärnceller nog att inse det. En del är bara för patetiska alltså.

I just wanna let u know that I miss u so

IGÅR.

Så jävla roligt. Jag dör typ. Linnéa, du vet varför.

Allt är bra nu, hejdå!

Magnus vann!

Vi fick resultaten från svenska nationella proven idag.
Blev uppriktigt sagt riktigt besviken, men jaja.
Okej, MVG- är skitbra. Men VG+ på min uppsats och jättemånga onödiga fel på Läsförståelsen.. Värdelöst, blev skitförbannad.

Om ni undrar så fråga mig rakt ut? Ni behöver inte gå bakom ryggen på mig..

Asså, är man inga på träningen, frågar spelare från ett annat lag om dom vill träna extra pga av det, då står man väl inte och skäller på personerna för att det är för få på träningarna?
Åh, jag blir så arg.
Man ska väl för fan säga till de som är där (som förövrigt alltid är där) att det är bra av dom, inte klaga på dom?
Dessutom tränar jag innebandy för att jag tycker det är roligt. Jag är inte hyyyyyyyyyyyyyper seriöst all the time. Det är kul att springa runt och kasta en boll på uppvärmningen, sluta lacka för det då?! Åh, jag blir så trött. Så löjligt. Allt är inte alltid stenseriöst, lite roligt får man faktiskt ha.
Sen är det schyst om man snackar utan ironi när man pratar till sina spelare också. Men nej, det är lugnt alltså. Jag känner mig jätteduktig när jag bli nerklankad och aldrig får beröm för något, jo självklart känner jag mig bra och blir taggad till att fortsätta träna då.

Bye din jävla tråkmåns.

Nettan blåser om oss i full fart på motorvägen och jag ringer henne så fort jag kan.

Linn: Hallå din jävla biltjuv?!
Nettan: Vadå biltjuv? Hur långsamt kör ni egentligen?
Linn: 120-130?
Nettan: Men herre gud, det är ju olagligt att köra så långsamt!

Min mamma, hon tror minsann att jag är lika dom som hon är.
Hon tror inte att jag lägger märke till att hon hela tiden ser till så att Simon och Emil äter men inte bryr sig särskilt mycket om ifall jag äter eller inte.
Hon tror inte att jag lägger märke till att hon säger till mig att jag ska äta mindre och säger till Simon att han ska äta mer. Hon tror att jag inte fattar att hon tycker att jag är tjock när hon säger så. Så frågar jag henne, och hon säger att "det tycker hon minsann inte alls men man måste tänka sig för".
Tror hon inte att jag gör det då eller? Tror hon inte att det finns i varenda tonårstjejs huvud att man måste tänka på vad man äter och hur man ser ut? Är hon dum i huvudet?
Tror hon att jag inte tar åt mig när hon sitter och säger att jag "lagt på mig". Det är ju för fan samma sak som att säga: Du är fet.
Jävla idiot, hon fattar ju ingenting. Bara för att hon kan äta hur mycket som helst utan att gå upp i vikt. Det är väl för fan inte mitt fel?!

Oj, det är knappt så jag vågar läsa igenom min avreaktion från igår... Bäst att jag inte gör det så att jag inte får ångest och tar bort den.

Anyway, min blogg är fan ingen töntig modeblogg, fanatisk fotoblogg eller en rolig humorblogg. Den blev till från början för att jag skulle ha något att avreagera mig på men det försvann nån gång på vägen. Ska fan gå tillbaka till det nu, orkar inte hålla på och försöka ha någon bra blogg eller vad man nu vill kalla det, min blogg är min blogg och det får man acceptera varesig man vill eller inte! Punkt slut.

Jag är så jävla kass ibland va.
Jag inbillar mig själv att jag är stark som vågar säga ifrån, tycker att jag har ett starkt argument och något bra att komma med. Sedan vid minsta lilla motreplik så glömmer jag av allt, säger till mig själv att: det var nog ditt fel ändå Linn, det var du som screwed it up. Det var du som gjorde fel, som inte förstod, som inte gjorde något. Det är ditt fel.
Så går jag hem, säger att jag ska bättra mig, upptäcker att jag tycker att jag inte gjort fel, och så börjar det om. Så jävla hopplöst.

Vad hände med min roliga, intressanta blogg då? Med bra inlägg som handlar om något, som säger något och inte är meningslösa? Jo, den gick upp i rök, den också.
Jag orkar inte tycka till om något. Eller jo, det gör jag, men när jag får något motargument så bryter jag ihop, det är nog det jag inte klarar av att ta. Samtidigt vill jag ha det, jag måste ju lära mig? Men jag orkar inte. Jag orkar inte är nog den bästa meningen som någon kommit på någonsin.
Seriöst, det beskriver verkligen allt, får med allt. Jag orkar inte. Jag orkar ingenting, min hjärna är helt slut.

Att jag inte orkar går ut över alla andra också.
Det är skitjobbigt att mamma har träffat någon ny, någon som egentligen inte är ny. Jag vet verkligen inte hur jag ska tycka eller tänka om det. Hon är lycklig, jag ser det verkligen på henne, och jag unnar henne det, mer än något annat, men att se henne med någon annan än pappa är så jävla jobbigt och gör så jävla ont. Det gör så jävla ont att veta att han aldrig kommer tillbaka.
Det gör så jävla ont, fysiski och psykiskt, när jag vet att någon sover på hans plats, att någon annan håller mammas hand. Det gör ont att se hans bil och inte pappas på parkeringen, allt gör så jävla ont. Mest att veta att pappa inte kommer tillbaka. Att han föralltid är borta. Man vänjer sig, men när det kommer någon annan påminns man om allting, så jävla hårt.

Det var skitjobbigt att mamma ljög så jävla mycket, att hon itne sa som det var. Det är piss att Nettan och Mats skiljt sig, att Frida och Sebbe mår dåligt. Det är åt helvete jobbigt att ingenting är som vanligt, att allt håller på och förändras hela tiden.

Att Linnéa har börjat träffa andra människor är skitjobbigt, att inte känna sig behövd är skitjobbigt. Att känna sig ensam är piss. Det suger att inte ha någon som bara håller om en och talar om för en hur mycket man betyder och är värd. Det suger att aldrig veta vad man ska säga och inte säga till folk.

Jag hatar att se andra människor ledsna, jag gör verkligen det. Jag försöker alltid göra mitt bästa och då blir det att jag går in för det så mycket att jag själv tar skada av det, jag vet det. Men jag kan inte hjälpa det. Jag hatar att hela tiden behöva tänka mig för vad jag gör och säger, jag vill vara ärlig. Men jag veti nte vad jag ska säga. Vad jag än säger känns det som att jag börjar gråta. Jag kanske behöver snacka om det, men jag vill itne. Jag vill inte att folk ska veta hur dåligt jag mår men nu går det fan inte längre. Jag orkar inte stå emot. Om jag bara orkade skulle jag inte göra något annat än att sitta och lipa, men fan, detä r så mycket jobbigare än att bara hålla masken. I skolan är det fan hemskt, alla jävla grupperingar, folk man inte alls tycker om som inte ens vet om det. Att behöva vara så jävla trevlig hela tiden och ta alla kommentarer, att folk aldirg kan fatta någonting.

Jag vill inte att hela världen vet hur jag mår, för jag vet det knappt själv. Men vafan, vad ska jag göra då? Dom behöver ju få veta. Det behövs för att dom ska förstå, som en del av dom aldrig kommer göra ändå. Men jag orkar inte. Jag gör verkligen inte det. Den som läser detta nu kommer känna mig mer än vissa av mina bättre kompisar gör, men det skiter jag i. Jag orkar inte hålla på såhär längre, att bara ljuga för mig själv. Att ljuga är fan det värsta jag  vet.

Jag hatar att ingenting är som det var, enkelt. Jag hatar att min pappa dog, att min jävla släkt bråkar och snackar skit om varandra hela tiden. Att folk i min närhet som jag verkligen litat på och tyckt om snackar så jävla mycket skit om mig. Jag hatar att jag inte får tycka om vem jag vill utan att alla ska snacka så jävla mycket skit. Jag hatar att bo på detta jävla stället. Jag hatar att människor förändras till det sämre. Jag hatar skolan, all jävla press som jag sätter mig själv utan att kunna ta bort den.

Jag behöver någon. Jag gör verkligen det. Men det finns fan ingen, inte en enda jävel i denna världen som inte sårar, som inte gör en besviken.
Allt gör så jävla ont, och jag menar det verkligen.
Jag är så jävla arg, för jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag vet inte vad jag ska göra. Samtidigt som allt detta snurrar i mitt huvud HELA TIDEN så försöker jag leva också. Jag försöker göra som alla andra. Försöker orka umgås med folk, hitta på saker, leva.

Men jag orkar inte leva. Jag orkar knappt vara. Det är för mycket nu. Snälla.

Asså, ni måste se Wipeout nästa söndag, kanal 5, 20.00.
Roligaste på hela veckan typ!!
Alla jävla vurpor. Fett kul.

Måste berätta när jag gjorde bort mig förut, haha.
Mamma undrade om jag ville åka med och kolla på Linus så jag sa ja och åkte med. Jag trodde att det var fotboll vi skulle kolla på så jag tog med mig solglasögon, dock var det innebandy så jag behövde dom inte särskilt mycket, därför hängde jag dom i mitt linne. När jag lutade mig över räcket för att kolla något åkte dom ner och landade i huvudet på hon som satt nedanför i sekretariatet. Hon kollade upp på mig som om jag vore dum i huvudet och jag ba: Ehh, förlåt! Haha. Fett pinsamt när jag var tvungen att gå ner och hämta dom sen också...

Emil: Det är fusk. Vi har bara två ben, och Alice (en hund) har fyra, så det går inte att fälla henne!

Ni anar inte hur jag och Nettan skrattade till denna mitt i natten, haha.
Jesus amalia.

Dagens ilandsproblem: Reklam och Nyheter

Jag hatar verkligen  reklam och nyheter när det är film. Det är ju inte nån poäng med det? Man blir ju bara irriterad och sur. Fan.
Frölunda vann för övrigt med 2-1 och Västerås vann SM-finalen mot Edsbyn med  5-4 (?) för den som är intresserad och vill anteckna.

Nu ska jag fortsätta se på Starwars och Anakin Skywalker som bannemig är snygg! BYE

Tjabloggen.
Sitter hos Linnéa. Vi hade tydligen ingen franska så jag gick hit, skulle ändå lämna min moppehjälm.

Det är fetaste vårvädret idag ju! Förutom att det blåser typ storm. Satt och solade en stund förut, men det kom en del moln och då blir det ju svinkallt med en gång.

När jag gick hit gick jag förbi några småtjejer, jag menar verkligen små tjejer, dom gick typ i 4an kanske, 3an. I alla fall, precis när jag gick förbi började dom skrika: Heja Wollbrant, heja Wollbrant, så jag vände mig om och kollade. Dom blev jättetysta med en gång. Sedan såg jag att Simon spelade fotboll precis brevid och antog att dom ropade åt honom. Annars hade det fan vart bra läskigt. 5 små tjejer som skriker heja Wollbrant till mig när jag går förbi, och jag har ingen susning om vilka dom är, haha.
Men, bra jobbat brorsan, en egen hejaklack med 5 småtjejer från typ 4an. Grattis!

Ska in och sola och träna efter skolan, ska bli rätt gött.
Btw så spelade jag med 94orna igår, nollade igen. Hade dock inte så mycket att göra, men ändå, det var najs.
Ska kolla facebook, bilddagboken och kanske lite bloggar nu, sen börjar jag klockan 1 igen.

BYE

HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAH

Gud vill inte att jag lever.

Sitter och väntar på att Thåströms nya skiva ska ladda klart så jag kan lyssna på den någon gång.
Har verkligen förväntningar på den. Thåström är en såndär som bara är hur bra som helst, på sitt egna lilla sätt. På ett sätt som inte många förstår, han är lite som Håkan, fast med mindre energi och helt annan musik. Eller, kanske inte. Man kan inte jämföra honom med någon för det finns ingen som han.

Bara hälften kvar nu. Hehe, skynda skynda.

Tänkte att någon ville veta att vi vann våran första innebandymatch idag! '
Haha, pathetic, i know.
Men ändå.

Gött väder så in i...

Nu ska jag snart ner och måla min pall.
Pöss

Nu kom det jag skulle skriva om flygande igen så nu får jag skynda mig att skriva ner det innan det försvinner igen.

Författare. Undra om dom går ute på stan liksom och helt plötsligt bara tänker på något och så plingar det och dom tänker att "detta ska jag skriva en bok om". Och isåfall, kommer dom på hela historien eller bara en del?
För när jag skriver en historia sitter jag nästan längre med en tankekarta om hur det ska börja, vad som ska hända, vad poängen är och hur slutet är, än jag sitter med själva berättelsen.
Om jag inte har ett slut framför mig innan jag börjar kan jag skriva hur långt som helst. Sure, det blir några ändringar, men när jag skriver bara flyter det på, även om jag har några ramar att hålla mig inom.
Okej, en roman ska vara lång, men om man bara sitter och skriver utan att ha någon riktig tanke och poäng med det man skriver så kan det ju inte alltid bli så bra, eller? Någon gång ska jag fråga en författare.

Fan va han i Guns n' roses har go röst btw. (Dom är på Bandit atm, som förövrigt fortfarande är världens bästa radiokanal)

Nationella i engelska imon också. Jag är faktiskt rätt nervös. Dessutom börjar vi klockan 8 vilket inte är normalt för fredagar. Känner på mig att det kommer bli segt att komma upp ur sängen. Kommer man en sekund för sent är man utelåst också. I de tre timmar provet är, och det är ju ingen hit direkt.

Simon kom på att i början på Dance with somebody så andas dom konstigt och stötigt, haha. Det har jag aldrig lagt märke till innan. Han satt och lyssnade på min Ipod när jag slet och jobbade med att få ihop min byrå och helt plöstligt började han andas konstigt och stötigt. Sen började han sjunga på den låten och jag ba: vad var det då? Så fick jag lyssnat och det stämde faktiskt, haha.

Mjao, nu ska jag nog sova så jag inte kommer försent till provet imon då. Ligger ju redan i min säng så det blir ju relativt enkelt och är inte så långt! Fan va jag älskar mitt mobila bredband, för femtioelfte gången.

Over n' out. (Vilken sida ska appostrofen vara på egentligen? Lär mig aldrig..)
Lycka till alla niondeklassare på provet imon också!

Edit: Kopparbergs IF heter fotbollslaget jag snackade om i förra inlägget! Thanks Linnéa.

Och nu har jag äntligen fått mobilt bredband, hur gött är inte det på en skala? Nu kan jag sitta vaaaaaaaaaaart jag vill utan att vara beroende av den där jävla internet sladden. Jag är överlycklig!!!!

Det var nått fyndigt och bra jag filade på innan, som jag skulle skriva om, men det försvann totalt måste jag erkänna. Jag återkommer om det kommer tillbaka. Nu ska jag nämligen ta med min sladdfria dator och lägga mig i sängen.

BYE

Linn Gjösti sitter i kapprummet när det diskuteras namnsdagar och utbrister:
- Jag vet i alla fall att jag har namnsdag den 13e maj!
- Men, jag också !! skriker jag.

Mindre klyftigt

Linnéa klagar på att jag skriver för lite på bloggen, och för tråkigt, så jag får väl rycka upp mig då. Linnéa gjorde ju faktiskt det när jag tyckte hon var tråkig, haha.

Nu är mitt rum snart färdigt! Ska bara fixa de sista sakerna och så, det blir huuuuuuuuuuuuuur bra som helst, är helt övernöjd.

Annars är det en sak som jag tänkt på (förutom var jag gjort av min fjärrkontroll till CD-spelarn, hör av dig om du hittar den..) och det är feminism. Jag har fattat det som att det är att man tycker att män och kvinnor och likadana och har likadan förutsättningar osv.
Kolla på hur djuren är skapade. Hanar jagar, kvinnor tar hand om ungar. I många fall jagar kvinnorna och tar hand om ungarna. Kommer inte vi från djuren? Var vi inte ursprungligen korkade grottmänniskor som var som djur?
Jo, det var vi, varför ska vi då ändra på det nu?
Män har bättre förutsättningar fysiskt än vi kvinnor har, det är vetenskapligt bevisat. Man kan t.ex. inte jämföra damfotboll och herrfotboll. Visst, det är synd att kvinnor inte kan leva på sin sport som männen kan, men det är ganska logiskt. Göteborgs damlag (som jag inte minns vad det heter nu för det) slogs av ett gäng 16åringa pojkar. Där har vi klassskillnad. Det går inte att jämföra. Punkt slut.

Män ska vara hemma med sina barn lika mycket som kvinnorna och de ska ta ut lika mycket pappa-ledighet som mammorna tar ut mamma-ledighet. No way. Är djurens pappor hemma och tar hand om dom? Har papporna samma band till sitt barn som mammorna har när dom är små? Ammar papporna? Nej. Det gör dom inte, och kommer aldrig att göra heller. Så är det bara.
Jag blir förbannad på kvinnor som kommer och tycker att män och kvinnor är likadana.

Nu sitter jag inte och säger att det är helt okej att diskriminera och t.ex. anställa en man istället för en kvinna just för att han är man. Det är verkligen inte okej. Det är något som man måste jobba på och tänka på, för så ska det inte vara. Men att män och kvinnor är helt olika, det är ett faktum. Sluta jämför säger jag bara.

I've got no time.
Igår läste jag en bok. En hel bok. Från början till slut. Det var gött.

Imon ska jag köpa möbler till mitt rum. Allt jag ska ha börjar på S, förutom byrå. Det börjar på B, för den som inte förstod det.
Skolan tar död på mig, och allt annat också för den delen.

Orkar faktiskt inte tycka till om saker och ting för tillfället, därför blir det bara sådana här tråkiga inlägg.
I'm sorry.

Pöz

Min och Vic's humor. Jag dog seriöst när jag såg denna.

Nu är jag sådär helt tom igen.

Inte en känsla, bara tomhet. Det är så läskigt. Man vet varken ut eller in.

Bara att det är tomt. Helt tomt. Empty.

För att snacka om något annat än mitt värdelösa liv för en gångs skull så tänkte jag berätta något roligt.

Jag och Linnéa var på gymmet och jag är ju lite grön där om man säger så, det var bara andra gången jag var där idag. Så skulle vi springa på sånt där löpband, men så tryckte jag på nån jävla knapp eller något så det rullade fort så in i helvete. Inte visst väl jag hur man gjorde för att sänka farten heller så jag typ trillade av. Linnéa skrattade så hon inte kunde springa, det var inte roligt!

Okej, jag erkänner. Det var jävligt kul. Men jag kände mig sjukt dum.

Gympan idag var också helt sjukt roligt. Dessutom kan Lisa vara rolig så in i helsike när hon bara vill.
Summary: Helt okej dag.

BYE