Sommarns bild?!
Kan mycket väl vara sommarns bild detta alltså.
Det var en syn när Runo åkte ner för uppfarten med böjda ben, framåtlutad kropp och putande rumpa.
Linnéa
Konstig känsla
Har ni vart med om att det känns konstigt i hela magen nån gång? Att det känns som att något verkligen är fel och man mest av allt bara vill lägga sig ner och gråta? Så känns det nu. Helt wierd. Åh.
Jag känner mig helt kass när det känns såhär. Jag sitter verkligen och tänker efter och kan inte komma på en sak som är dålig, och ändå känns det som att världen ska gå under. Det är som att min kropp inte vill att jag ska vara glad och att allt ska vara bra, det är som att den behöver vara ledsen och må dåligt för att fungera. Varför letar jag efter fel? Vill jag inte att det ska vara bra? Vill jag inte vara lycklig?
Sitter och lyssnar på Håkan Hellström och suckar för mig själv. Jag är hopplös.
New nickname
Här hemma har några tilldelats nya smeknamn:
Stor-mongo = Runo
Mellan-mongo = Simon
Lill-mongo = Emil
Emil skulle även vara fyndig och ge mig ett, Blåtire-mongo, men det var det ingen som tykte var roligt så det la vi ner.
Det finns ingen som du älskling.
För du är det finaste jag vet
när allt annat är falskt och fel.
Och jag bara går ner mig
för det är så jag säger det.
Du är det finaste jag vet.
At Perkman's
Hej! (o-fyndig hälsning, jag vet)
Sitter hemma hos Linnéa, hon äter. Vi fotade ju idag och tro det eller ej, men det blev skitbra!
Känner änna att jag fått tillbaka lusten lite, för det är ju alltid roligt när det blir bra. Ska fota henne och Ina nån dag när reflexskärmen kommit också. Det blir naajs.
Annars händer inte mycket.
Imon opererar jag näsan. Dom ringde idag och sa att jag skulle vara där 7 istället för 8 så jag dog typ. Man måste fasta från klockan 12 och så måste jag tvätta ansiktet och håret med nån grejs på kvällen och morgonen, vilket betyder att jag måste gå upp i ottan, minst sagt. Vi ska vara där sju, vilket innebär att vi får åka 06.30, vilket innebär att jag måste gå upp i alla fall 05.30 om jag ska hinna duscha också. I och för sig får jag ju inte äta något, så den tiden kan jag ju räkna bort. Kanske inte en timme innan då, men tidigt i alla fall. Jag kommer vara så trött att dom inte ens behöver söva mig, haha.
Jag ska förhoppningsvis (inget är klart än) få en friggebod sen när Runo o. co. flyttar in så jag och Linnéa har redan planerat allt, vart jag ska ha mina kläder, hur det ska se ut, hur det ska vara målat och hon ska till och med ha en egen nyckel säger hon.
Linnéa: När jag säger att jag ska hem kommer folk fråga vilket av mina tre hem jag ska till!
Det värsta är att det antagligen kommer blir så, haha. Inte mig emot i och för sig.
Sen jag bröt näsan får jag sjuk huvudvärk efter att ha suttit vid datan i bara 5 minuter så ska lägga ner tänkte jag. Ska hem och redigera bilder sen så ni stackare som läser får se.
Puss
For your notes
Nu har jag klickat hem en reflexskärm också.
Bara för att se om det verkligen är så kul, kanske jag återfår min fotolust, eller nått.
En helt vanlig kväll
Hela familjen sitter samlad vid TVn.
Runo föreslår att vi ska fira med lite godis.
Mamma sitter och berättar roliga historier som ingen lyssnar på och som hon senare skrattar helt själv åt.
Emil sitter och vräker i sig godis.
Simon sitter och garvar åt mina blåtiror och Runo är senare helt inne i den meningslösa friidrotten som gick på TV.
Imon ska jag fota Linnéa, det blir bra. Det ska bli bra.
Förresten ska jag operera min näsa för den är sne. Puss på det.
Bye
Sned näsa och shopping
Sitter hemma hos Linnéa, hon duschar.
MIN NÄSA ÄR SNED. Har vi konstaterat nu. På riktigt. Jag har ju tyckt att den är sned men alla andra har sagt att jag bara inbillar mig och att den är rak, men det är den inte, jag lovar. Det knakade ju när jag gäspade och det måste vart då den blev skev igen. Vad gör vi nu liksom?
Annars har jag och Linnéa varit i Göteborg och shoppat loss. Linnéa köpte en tjocktröja som hon sedan glömde någonstans så den tog någon, rätt snopet. Varför är människor så oärliga?! Om man hittar något som någon tappat så lämnar man ju in det ifall personen skulle komma tillbaka. Det hade man ju velat att någon annan gjorde om man själv glömde något, men icke. Såna idioter det finns. Man blir så besviken.
Det är läskigt mycket rea och det är så himla jobbigt måste jag säga. Alla bara sliter och drar i grejerna och det är inte ordning någonstans. Jag hatar det. Det enda som är bra är att det är billigt.
Jag köpte en väska och en blus, för den som ville anteckna. Det känns som att jag bara provar och provar och provar grejer som ser fina ut och när jag har på mig dom så gillar jag dom inte alls.
Och jeans, det är nog det värsta som finns att köpa. Det är helt sjukt svårt att hitta ett par som man verkligen tycker om. Tycker jag inte om dom så använder jag dom ju inte. Nej, jeans är inte min grej alltså.
Förövrigt suger vädret, även om det är rätt gött när man får sitta inne vid datan och glo på film utan att få dåligt samvete.
Puss
Skrivkramp
Jag är en dålig bloggare.
Nej, jag är en grym bloggare, men dålig på att uppdatera. Eller så bara skiter vi i det och säger att jag inte har något att skriva.
Jag vill skriva bra saker, men nej. Jag har skrivkramp, eller nått.
Jag tänker att jag ska blogga om det, jag ska skriva nått bra och seröst om det, men när jag väl sitter här så bara tar det stopp. Det kommer liksom inte längre än till armbågen ungefär. Det suger.
THE GAME
Bajs.
Men Linnéa är nog den mest korkade jag vet. Hon går och tänker på det hela tiden!!!! Och när hon väl tänkt på det har hon ju redan förlorat så då berättar hon det alltid för mig, den jävlen.
Och nej, ingen fattar nått. Men vi är med i The Game som är en lek som går ut på att
1. Man är med
2. Man glömmer av det
3. Så fort man tänker på det har man förlorat
Så varje gång Linnéa säger: Satan Linn, nu tänkte jag på det igen. Då tänker jag ju på The Game och förlorar. Skitunge.
KLAGOMÅL
Igår var vi med tjejerna hos Amanda och åt thai och hade det trevligt. Jag hade tagit på mig annat än mysbyxor för att se lite mer anständig ut och när jag kommer ner så utbrister Runo: HAHA, du kan ju inte vara finklädd när du ser ut sådär!!!
Kul att alla är så elaka mot mig. Nej, inte kul alls. Så fort jag visar mig här hemma är det typ: HAHA, du ser ut som ett monster eller Fan va ful du är?
Och då ska vi inte snacka om när jag visar mig ute, alla glor som apor och de jag känner flyger på mig och frågar vad som hänt. Okej, förståeligt, men alla måste faktiskt inte glo så jävla mycket.
Jaa, det är hårt att ha brutit näsan och ha fetaste blåtirorna!!
medvetslös?
Igår ringde det på dörrn och jag var tvungen att gå ner och öppna trots mitt vackra ansikte.
Utanför dörrn står Helene med all Simons packning och ser chockad ut när jag öppnar. Efter att hon frågat hur det är med mig och även sagt att hon också brytit näsan en gång så säger hon att Simon sitter i bilen, sovandes, och hon får inte väckt honom.
Jag börjar garva och går ut och kollar, mycket riktigt, där sitter den lille mannen, sovandes. Jag börjar pussa på honom, skakar om honom minst hundra gånger, skriker hans namn, klappar nästan till honom och han vaknar fortfarande inte. Tillslut så öppnar han ögonen lite halvt och jag säger till honom: Simon, du måste gå ur bilen!! Han reagerar knappt alls så tillslut så lyfter jag ut hans fötter först och drar honom ur bilen. Han kan inte stå upp själv utan måste hålla i mig hela tiden. När vi kommer in har han problem med att få av sig skorna, haha. Det var nära att han satte sig på bänken i hallen men jag hann hindra honom och skickade upp honom i sängen där han totaldäckade på 2 sekunder.
Snacka om att vara trött?! Den stackarn hade inte sovit nått på några dygn. S
När vi senare satt i bilen på väg ner till Varberg säger han att han inte minns något alls från det att han somnade i Helenes bil till att mamma väckte honom i hans säng.
Haha, han måste gått i sömnen eller något när jag skickade upp honom på hans rum? Jag menar, han kunde inte ens prata och han kunde nästan inte gå heller.
jag är starkare än duuu
*Linn spänner sina så gott som obefintliga armmuskler för en kaxig bror*
Simon: Oj.....
Ska jag tolka det där bra eller? :'DD
Vaxproppar i öronen?
Runo: Hopp, nu ska man fundera över vad man ska ha till dessert också...
*Emil kollar konstigt på Runo en stund*
Emil: BESVÄR?!
tjaooo
Så kan det gå ja. Folk glor på mig som om jag vore en utomjordning och jag har ont.
Bajs
this is it
Så, nu har du fått som du vill Linn, och ändå är du inte nöjd?
Bruten näsa och semester
Okej, nu har jag suttit i snart två timmar och funderat över hur jag ska formulera mitt inlägg som ska beskriva den såkallade semestern i Svanesund..
Det hela började bra med att vi kom upp utan missöden och jag vann när vi spelade M.I.G vid ankomsten. Stället var hur fint som helst och man ville bara stanna forever and ever.
Vi vaknade vid 9 eller något efter att ha sovit till och från från klockan 5 eftersom solen gick upp och lös rakt i i vårt rum ungefär då. La oss på altanen och schtekte en stund innan det bestämdes att vi skulle åka båt.
Jag älskar förresten att åka båt, kan sitta i timma och bara åka och åka. I alla fall så åkte vi till Myggenäs hamnen och lyfte upp båten för att få bort alger och shit som fanns under den. Vi åt även glass där. På väg hem igen mulnade det på och då bestämde vi oss för att åka ring.
Jag var först ut och det var hur kul som helst, knäckte dock till nacken en gång, mindre bra. Emilia fick åkt och Linnéa också, dock blandade hon uttrycken skräckslagen och överlycklig ganska friskt.
Jag skulle åka en sista gång och när farten är som högst kommer det en våg som får mig att flyga ur ringen, göra en bakåtvolt och lyckas knäa mig i ansiktet.
När jag kommer upp ovanför vattenytan känns det som att hela mitt ansikte är ihoptryckt och jag känner genast efter hur jag ser ut. Till min förskräckelse upptäcker jag att benpipan på min näsa nästan sticker ut. Jag känner under näsan och när jag kollar på min han är den helt röd.
Jag börjar skrika när dom kommer närmare med båten att min näsa har gått av och alla kollar på mig som om jag vore dum i huvudet. Väl uppe på båten får alla panik men då har min chock lagt sig och jag börjar fundera på hur man behandlar en bruten näsa?
Jag lägger mig på golvet och får papper att köra upp i näsan så åker vi in till land, sedan bar det av till Sahlgrenska och nu sitter jag här med en bruten och värkande näsa.
Jag lyckades alltså knäa mig på min näsa så att den gick rakt av, hur många lyckas med det liksom?
Väl inne på Sahlgrenska får jag bad feelings eftersom vi åkte förbi JK där pappa låg, bajs.
Blir irriterad på sjuksköterskan som kollade på mig som om jag vore dum i huvudet när jag kom in och sa att min näsa var bruten. Fick sitta och vänta i 20 minuter eller något innan dom ropade in mig till nån (förlåt för ordvalet men) blatteläkare. Han satte tre sprutor på var sida om näsan som gjorde djävulskt ont och sedan körde han upp en metallsak i näsan på mig och knäckte till.
Det var nog helt seriöst det läskigaste jag vart med om. Jag var ju bedövad så det gjorde inte ont, men det var så jävla läskigt när han bara knäckte min näsa sådär. Fick halvt panik, började gråta, skrek att det knakar i min näsa. Skakade i hela kroppen i en timme efteråt.
Eftersom vi kom direkt från havet så hade vi bikini och en tröja på oss, jag och Linnéa. Det hade vi även på oss när vi gick in på McDonalds och folk kollade en del. Inte nog med att vi hade trosor och tröja, jag var helt blodig i ansiktet med en svullen näsa och ett blått öga som förövrigt svullnat som satan nu. Det börjar bli jobbigt att hålla det uppe.
Förresten sitter ju inte näsan fast med något så om jag sover på den eller något så kan det hända att den flyttar på sig eftersom den i praktiken fortfarande är av. Därför måste jag sova så gott som sittandes inatt. Får väl se hur många minuter jag får sova...
Fail dag med andra ord. Hejdå.
"Det ska jag blogga"
Linnéa tror att jag har scharlakansfeber för att jag flår på fingrarna.
Gårdagens citat:
Emilia: Vad heter ishockeyspelaren Foppa egentligen?
Linnéa: FREDRIK LJUNGBERG!!!!
Händelserik dag...
Ligger här i min säng och funderar på om jag ska skriva nått vettigt eller inte.
Faktum är att jag känner för att skriva nått vettigt, men jag kommer bannemig inte på någonting alls.
Skriver därför något ovettigt: JAG KAN INTE FLYTTA MINA VÄNNER PÅ BILDDAGBOKEN OCH JAG BLIR FÖRBANNAD!!!
Så, var det ut världen.
Berättade precis för Eric om mitt missöde i morse så kan väl skriva det här då enbart för att ha något att skriva.
Emils skrivbord låg ute på blocket och så hade någon ringt på det och skulle köpa det idag, därför skulle jag hjälpa mamma att bära ner alla delar till hallen.
När vi som bäst håller på och bär och står mitt i trappan med den största och tyngsta delen så lyckas jag självklart slå i mitt knä i en utstickande skruv mitt i ett steg.
Det resulterade i att jag stod mitt i trappan och skrek att det gjorde jätteont, mamma stod och såg ut som ett levande frågetecken och Simon, den lilla skitungen, satt där nere och garvade högt åt mig.
Jag och Linnéa har haft deeptalk idag så imon ska vi träna. Hur ska detta sluta?
Skulle ju förresten till Svanesund idag men på grund av det dåliga vädret åker vi imon istället. Måste upp vid 9 och packa allt samt gå ner till Linnéa innan bussen går också, hur ska detta gå?
Wish me luck, i'll miss you, naat.
Puss
Jag vill för mycket
Igår satt jag och gjorde ingenting och tillslut så hamnade jag på Stina-Lee's blogg.
Jag satt och läste och läste och tyckte minsann inte det var intressant alls, förstod inte alls vad det var som var så speciellt med hennes blogg, ända tills jag lyckades klicka mig in på "Värt att läsa" eller nått liknande.
Jesus, den tjejen har en del innanför pannbenet. Hon hade så konkreta åsikter och bra tankar att det var helt sjukt, jag blev helt tagen.
Jag vill också kunna uttrycka mina tankar och åsikter om saker och ting på ett konkret och bra sätt. Men jag orkar inte, jag orkar inte sätta mig ner och fundera över vad jag egentligen tycker om något. Känner mig så kass, faktiskt. Jag vill skriva meningsfulla inlägg om något som berör någon, som berör mig. Men jag är för lat, fattar ni eller? Jag är för lat för att göra något jag verkligen vill. Det är ju läskigt. Jag skrämmer mig själv. Det är inte bra det här. Får fan ta och skärpa mig.
Jag och Linnéa åker till Svanesund imon. Lämnar datan hemma. Ska bli gött att komma bort ett tag faktiskt.
Take care, kisses
noll koll
Igår somnade jag med ipoden i öronen.
Det har inte hänt på huur länge som helst?! Jag har alltid koll på hur trött jag är och när jag somnar så att jag kan ta ut den och lägga den på bordet bredvid sängen, men igår. Då somnade jag uppenbarligen så fort jag la huvudet på kudden för jag kommer inte ens ihåg att jag lyssnade på en låt. Eller jo, jag minns att jag la mig ordentligt med ena örat ner i kudden och höll på att fixa och ha mig för att jag skulle höra nått på det örat, men sen är det totalt borta.
Undra hur trött jag var egentligen? Sov till kvart i tolv också, rätt gött.
Puss
Världens bästa klipp!!!
Michael Jackson, Kung av pop
Råaste skämtet:
Michael Jackson ska inte kremeras, han ska smältas ner då han består av 86% plast. Sedan ska han återvinnas till Lego så att barnen äntligen kan få leka med honom.
Rest in peace, King of pop!!
ett färgglatt myrkrig
Visst är det underbart när myrornas krig flyttar in i ens dator?
Det krävdes några omstarter och en förflytt till sängen för att skrämma iväg dom igen. Stackars min dator.
Michael Jackson (L)
My life ain't worth living
If I can't be with you
If I can't be with you
Jag förstår bara inte hur du tänker. Du säger en sak, gör en helt annan och tänker uppenbarligen inte alls på konsekvenserna?
Sen kommer du och lipar över det, det funkar inte så, trodde du hade fattat det. Jag orkar inte leka nån jävla morsa och tycka synd om dig hit och dit heller. Blir så irriterad när du tror att du kan komma och klampa in vart som helst och tro att alla älskar dig och att du kan göra vad du vill.
Skenet bedrar så jävla mycket och jag är så sjukt trött på att alla bara ser ytan medans jag ser det som är under. Klart som korvspad att jag inte vill att du ska må dåligt men lite får du faktiskt skylla dig själv..
Just nu, är det fett jävla jobbigt med en sk. låtsasfarsa som bor här och en jävla massa extra syskon. Jag vill inte åka på nån semester med hela tjocka familjen till nått jävla B ställe i en vecka. Jag vill inte gå på gymnasiet och missa en massa för att jag åker bort. Jag vill åka nån lång stans med min egen pappa, utan att behöva tänka på vad som är dyrt och inte. Jag vill bort bort bort bort.
Jag vill inte tvingas att komma överens med 8 pers istället för 4, jag vill inte bli tillrättavisad av någon som i praktiken knappt känner mig.
Fan, fan ta allt nu va.
Jag och Linnéa tältade
Jag och Linnéa fick för oss att tälta på hennes trädgård och efter många om och men fick vi faktiskt upp tältet! Smarta som vi är drog vi ut förlängsningssladden och låg och kollade på film. Vi somnade rätt fort efter första filmen, dock var det redigt kallt så båda sov med tjocktröja och jag hade strumpor på mig.
På morgonen när vi vaknade var det som att sova i en bastu, läskigt varmt alltså. Dessutom började vi bråka om vem som sa vad mitt i natten och det slutade med att Linnéa låg och grät av skratt.
Helt okej natt faktiskt. Vi är bäst. Puss
ONÖDVÄNDIGT
Förlåt för mitt sega uppdaterande, jag har inte haft tid.
Vet inte riktigt vad jag ska skriva, så det blir väl att jag inte skriver något då.
Jag lever i alla fall.
Puss
fan va jag är bra ibland
"Det finns ju inte en jävel att klandra, ingen att bli arg på och slå på. Det finns ingenting, bara en jävla smärta som kommer och går som den vill."
Tänk att jag för en gångs skull lyckats med att sätta ord på min känslor så precis.
it hurts
dödstrött.
Och nu då? Jag vet inte du..
Jag är trött. Ska åka gummibåt nu, på order.
Btw så har jag tvättat min cykel idag, och tagit bort mitt fula nagellack samt filat naglarna, det är fan bra av mig med tanke på att jag knappt orkar hålla mina ögon öppna.
Hejdooo
i will always love u
CRAP
Jag orkar inte trilla ner igen. Jag gör inte det, men jag kanske behöver det?
Jag kanske behöver falla för att kunna stå?
till pappa
Det gör så jävla ont att du är borta föralltid pappa, vet du det?
Att veta att jag aldrig mer kommer få se dig, att du aldrig mer kommer hem från jobbet, att du aldrig mer kommer sitta i fåtöljen med armbågarna på knäna och läsa alla enligt mig meningslösa siffror på börsen.
Jag blir så jävla förbannad, det bara kokar inom mig och jag vill slå sönder något för att du är borta. Det gör så ont innuti, det är liksom en känsla som inte riktigt går att beskriva. Det hugger verkligen till vissa stunder men det är inte fysiskt. Det är mer psykiskt, och så kommer det ut genom tårarna.
Men jag orkar inte gråta jämt. Man får så mycket uppmärksamhet när man gråter och alla gör sån jävla stor sak av det. Det är bättre att hålla masken, men det håller inte i längden, jag vet. Jag är inte dum, det vet du att jag inte är. Men ååh, folk som hela tiden påminner mig om att jag är lik dig, att jag fått allt från dig osv osv. Det gör ont varje gång, jag vill inte vara du, jag vill att du ska vara här själv.
Att du ska sitta och hjälpa mig med läxorna som mamma inte kan, att du ska se mig växa upp. Jag vill se dig bli gammal och jag vill att mina barn ska ha en morfar. Men nej, du stack. Och jag vet att du inte ville, men vem fan ska jag klandra? Det finns ju inte en jävel att klandra, ingen att bli arg på och slå på. Det finns ingenting, bara en jävla smärta som kommer och går som den vill. Gärna vid dom mest osmidiga situationer.
Jag vill bara ligga i min säng, krypa ihop i fosterställning och gråta ut allt det onda och veta att det aldrig kommer tillbaka. Men det gör det, tids nog. Man kommer inte undan. Det finns där, alltid. För du kommer inte tillbaka, jag vet det. Men jag förstår inte.
Om 4 veckor är det 3 år sedan. Fattar du eller? 3 jävla år sedan, det är typ en halv evighet.
Det betyder att för exakt 3 år sedan fanns du här, kanske precis brevid mig. Jag kunde ta på dig, jag kunde prata med dig och jag trodde fan aldrig att du skulle försvinna. Fan ta dig.
Hur kan man vara så arg och ledsen på samma gång? Jag förstår det inte.
Hur kan man ha så ont utan att kunna bli av med det? Jag hatar det
Jag hatar dig för att du är borta och aldrig mer kommer tillbaka? Fattar du det eller? Jävla svin.
060809 - pappa, jag älskar dig ♥
Allsång på skansen
Lasse Berghagen säger jag bara.
När jag var liten älskade jag att sitta och kolla på Allsång på skansen med mormor och morfar. Dom kunde alltid alla låtar och jag sjöng med så gott jag kunde.
Jag satt uppkrupen brevid morfar med huvudet på hans axel och hans arm om mig och bara lyssnade.
Även om det inte är lika påtagligt som med pappa så saknar jag morfar så sjukt mycket.
När pappa dog började jag inte gråta förrän han kom och när vi var på sjukhuset så var det i hans knä jag satt. Det var hans kramar som tröstade mest och utan att säga ett ord fick han mig att känna mig så trygg och säker.
Att säga att man är hos mormor och inte hos mormor och morfar känns tomt. Att aldrig se honom sitta framför tv:n och kolla på travet eller sitta i sin fåtölj och se sådär fridfull ut som bara han kunde. Det gör ont.
det som betyder mest tas alltid ifrån en
dance fucker, dance
Sitter här och knaprar morötter, känner att jag borde gå och lägga mig och sova men nej, jag kan inte.
Det snurrar för mycket i huvudet och dessutom har jag sett på Step Up och massa Michael Jackson hyllningar i form av dans, dvs: För mycket dans för att ens vilja sitta still.
Inte nog med det så kan jag inte låta blir att lyssna på honom också. Det spritter i hela kroppen och man vill bara dansa.
Eller ja, jag vill det tills jag ställer mig upp och försöker leva upp till mina visioner och inser att jag inte kan dansa. Då blir jag ledsen.
U make me think, and somehow, i like it?
i'm just pretending
you make me so confused
it's kinda hard with you not around
know you in heaven smilin down
VARNING: AVREAKTION
Åhh!!!!!
Jag är så in i helvetes jävla förbannad just nu va.
Jag är så in i helvetes jävla förbannad just nu va.
Först: Jag frågar mamma om jag får uppdatera min ipod, visst säger hon, till min förvåning så det gör jag. Dock tar det lite lång tid så jag får stressa som satan till bussen.
På väg ner inser jag dock att ALL MIN MUSIK HAR FÖRSVUNNIT och jag skojar inte, det var huuuuur nära som helst att jag vände om och synkade in den igen.
(Som tur är funkar allt ihop nu igen efter några smärtsamma minuter då jag trodde att allt skulle skita sig)
Sen: Jag var hos Eric, mamma o co. var på Esters så vi skulle ta samma buss hem. 00.47 bussen sa vi då så jag var vid busshållplatsen då nån gång. Bussen skulle inte komma försen 00.59 så det var ju gott om tid liksom.
Klockan går och vi ser fortfarande ingen buss. En jävla norrman står och frågar hela tiden: Ser ni nån buss?
Nej, klart som fan att vi inte ser nån jävla buss för då hade du också gjort det ditt pucko!!!
Där stod vi och när jag nästan bestämt mig för att sova kvar så kommer bussen. På bussen sitter en av fyra som skulle med hem. Det behöver vi inte ta här men personen snackade i alla fall upp halva mitt telefonbatteri.
Förresten visade det sig att bussen hade fått stopp två gånger så dom hade fått åka in och byta buss, vilket resulterade i att den var 20 minuter sen, INTE OKEJ.
När vi stod där och väntade på bussen kunde jag inte stå still för jag var trött. Jag sprang/hoppade runt och var allmänt arg, vilket resulterade i att jag blev ännu argare när jag läste Vårdcentral på en skylt. Vårdcentralen gör mig förbannad. Det skulle jag också kunna skriva en bok om. Såklart fick det mig att tänka på pappa så då blev jag bara ännu mer arg/ledsen.
Bussen kom ju i alla fall och när jag kom fram tänkte jag: Gött, jag har en cykel att cykla på!
Efter ungefär 100 meter öppnar sig himlen och jag kommer hem, lika blöt som om jag hade badat i havet.
INTE OKEJ!!!!!!!!!!!!
the winner takes it all
Jag måste alltid vara bäst.
Så är det bara, har alltid varit och kommer alltid att vara.
Fråga mig inte varför, men det sitter där i ryggmärgen, att man ska vara bäst. Och tro mig, det är påfrestande så in i bänken. Att hela tiden ha så fruktansvärt höga krav på sig själv tär på psyket.
Att gå och vara sur och besviken i en vecka för att man inte skrev tillräckligt bra på ett prov, det är inte bra.
Dålig förlorare är jag också. Jag klarar av att förlora om det var någon annan som var bättre än mig, men var det jag som var dålig/gjorde bort mig, då är det inte okej. Minst sagt. Då är jag irriterad jättelänge och bara allmänt pissed of.
retstickor
Jo, jag tänkte på en sak förut.
Om jag skriver ett inlägg och ber alla som läser att skriva vilka dom är, då kommer antagligen typ 3 st göra det, dom 3 som kommenterar regebundet ungefär.
Om jag istället skriver ett inlägg om att jag inte vill veta vilka det är som läser, då är jag övertygad om att det är fler som skulle kommentera bara för att retas..
Idag har jag dammsugit och dammat hela mitt rum, känner mig rätt duktig alltså. Funderar dock på att dra från datan, lägga mig i min säng/soffan där ute och läsa en bok. Det var liksom ett tag sedan jag gjorde det.
Kent är förövrigt mer än okej för tillfället, och ja, jag är en periodlyssnare.
PUSS
MIN ÄLSKADE HÅRDDISK!!!
MITT LIV ÄR TILLBAKA!!!
Okej, där tog jag i, men min hårddisk fungerar igen :D :D :D :D :D
Efter många om och men så lämnade vi iväg den till Blom som kollade upp att det var sladden det var fel på. Så Runo åkte förbi iNet eller nått och köpte en ny sladd så nu fungerar allt som det ska!
Förlåt, jag låter nördig som satan, men ni anar inte hur skönt det är? Att äntligen få lite ordning på alla bilder och komma åt det jag inte kunnat förut. Kontrollfreak som jag är måste jag ha full koll på allt och det kunde jag inte ha när jag inte hade tillgång till allt.
Alla bilder, åh. Det känns så skönt att ha dom här igen, hahaha. Usch vad jag är patetisk. Men det var liksom som att nån slags sten släppte från hjärtat, och jag skojar inte. Allt blev jättemycket lättare. Helt plötsligt orkade jag redigera bilder och jag till och med fixade ihop Idas bilder och cyklade ner med skivan.
Annars har jag badat idag, det var varmt i vattnet, gött. Eric var här och vi gjorde mest ingenting. Rätt gött.
Förresten stör jag mig ganska hårt på människor som fått talets gåva, och missbrukar den.
Det är så hemskt med människor som vet precis vad dom ska säga för att man ska höjas mot skyarna, som säger precis rätt ord i rätt ögonblick och som får en på fall genom att säga precis det man vill höra, och sedan bara skiter i en i praktiken. Som inte står för vad de säger.
Det gör så jävla ont att ha någon som får en att må så bra, och sedan inse att allt egentligen bara är en stor fet jävla bluff. Att människan i fråga inte har menat ett enda ord utan bara sagt det för stunden eftersom man mådde bra av det då.
Bluff bluff bluff.
Trött, trött, trött och trött
Jag är trött, inte bara trött utan riktigt trött. Mina ögon vill bara sjunka ihop och jag har ont lite överallt.
Sitter/ligger och lyssnar på Håkan Hellström och funderar lite.
Där jag bor/lever kan man inte umgås med en av motsatt kön utan att man helt plötsligt, enligt omgivningen, är kär och tillsammans. Det är faktiskt ganska jobbigt.
Att man inte ens kan kolla på någon utan att man är kär, att man inte får lov att skicka ett sms utan att hela världen vet om det två sekunder senare och att man absolut inte får vistas i samma rum som personen i fråga, själv, för då är man så gott som gifta.
Är nått fruktansvärt trött på det. Okej, det kan vara lite kul att retas ibland, men inte alltid, jämt och hela jävla tiden. Enough liksom.
Funderar på att sova, see yaa guys. Eller nått
BÄSTIS
Bråk på hemmafronten
Mamma: Ställ in din cykel Simon
Simon: Nej..
Mamma: Om inte du ställer in din cykel så ska jag se till att någon snor den, eller så kör jag den till tippen
Håkan Hellström
kan du älska mig som luffaren älskar landsvägen?
kan du älska mig som rumlaren älskar nattlivet?
kan du älska mig som de unga älskar revolutionen?
Håkan Hellström är inte helt fel faktiskt. Tänk att jag en gång hatade honom över allt annat, precis som jag hatade Kent. Det funkar ju inte. Kent är bäst liksom.
Annars vet jag inte riktigt. Allt är som det är.
När en människa frågar om lov att göra något som den skulle göra även om man sa nej, varför frågar den ens då?
Det spelar ju ingen roll vad jag säger, det kanske blir bättre för stunden, men i längden gör du ju som du vill ändå, och det vet du. Varför frågar du mig ens då?
Dessutom kan du inte förbjuda mig att säga saker och ting som du fått mig att höra, då får du fanimej skylla dig själv. Pucko.
Förresten är det inte så jävla konstigt om man undrar när du sitter och lipar jämt och ständigt? När du har telefonjour 24/7 och uppenbarligen inte mår bra. Tror du att vi inte fattar något eller? Skyll dig själv.
Till något som folk förstår: Jag hatar uppmärksamhetskåta människor!! Dom gör och säger saker enbart för att få uppmärksamhet, men då får dom ju bara uppmärksamhet för något dom egentligen inte är. Åh, det stör mig så hårt och man vinner ju faktiskt ingenting på det i längden.
Dessutom blir vädret sämre nu, och det är inte mig emot faktiskt. Jag tycker mest det är jobbigt när det är så varmt.
BYE
Hampus funderar
Hampus: Men, om mormor är mammas mamma. När var mormor liten då?
*Förklarar att hon var liten innan mamma föddes*
Hampus: Aha, nu förstår jag. Mormor var alltså liten när dinosaurierna fanns!
Hampus: Aha, nu förstår jag. Mormor var alltså liten när dinosaurierna fanns!
Bild från... i tisdags?
Älska oskärpan!
Elak mamma
Linn: Eric var så elak och provocerade mig att hoppa också. Det var typ 4 meter och han stod där nere och sa att jag var en chicken som inte vågade hoppa så då var jag ju tvungen.
Mamma: Hoppade du inte på honom då?
Runo: Men!! Det är ju livsfarligt?!
Skadeglädje (L)
Förlåt, men när man har det bra, då älskar man andras olycka. I alla fall kan jag inte låta bli. Skadeglädje är trots allt den bästa glädjen, har jag alltid sagt.
Idag åkte jag, Linnéa, Sebbe och Robin till lygnern och nått "secret-place" som Sebbe kände till. Det var najs, vi simmade som idioter och solade en stund, sen åkte vi hem igen.
När vi skulle dit var vi tvugna att åka på en skogsväg så vi ställde Linnéas moppe och åka med Robin och Sebbe på deras söta crossmopeder som vibrerar och kittlas i rumpan när dom växlar. Inte nog med det har man ingenting att sitta på heller, nej, tacka vet jag Linnéas moppe.
Kom hem vid 3 typ och då drog jag och Linnéa direkt till glasscafét och sedan åkte vi hem och schtekte på altanen med Sebbe och Robin. Sen fick jag för mig att jag skulle till Fjärås igen så jag tog mig en dusch som senare visade sig vara helt onödig då det var ungefär 150 grader på bussen och ganska fullt så att jag tvingades sitta på solsidan. Satan i gatan var varmt det var.
När jag kom fram drog vi och badade på en gång, med Eric och Johans söta moppar, haha. Kan inte sluta skratta åt dom. Nästa gång ska jag fan ta ett kort så att ni stackare som läser får se.
Annars händer inte mycket. Jag tänker inte mycket, tycker inte mycket. Därför blir det bara en massa onödigt babbel på det här stället. Slår vad om att det inte var någon som orkade läsa mitt sköna inlägg om i tisdags, haha.
Nej, nu ska jag sluta tjöta. Pöss
IRRITERANDE
Åh, jag blir så irriterad. Sitter och kollar på TV och det enda som gick att se på var Generande Sjukdomar. Där skickar folk in sina "generande sjukdomar" till TV och vill vara med. Hur generad är man då över sin sjukdom?
Det var en kvinna som hade olika stora bröst. I TV sa hon "Min man har aldrig sett mina bröst och vi har varit tillsammans i 8 år"
Ah jo, tjena, och min mamma heter Bengt. Han har aldrig sett dom och två sekunder senare visar hon miljoner människor i TV. Jävla idiot, haha. Allvarligt, såna program gör mig så förbannad bara. Dom är ju patetiska. Löjliga. Det är ju som att be om uppmärksamhet. Så fruktansvärt töntigt.
Var bara tvungen att säga det.
Galen cykeltur
Hehe, ingen kommenterar nu förtiden, är jag tråkig eller? Alla i kör: JAA!!!
Whatever, jag har roligt i alla fall.
Vill ni höra om igår? Well, ni har inget val, mohaha.
Det började med att jag febrilt försökte få tag i Linnéa vars mobil inte visade några som helst livstecken. Tillslut loggade hon in på msn och jag fick pratat med henne. Hon kom hit och så gjorde vi pastasallad, utan majs, kom vi på senare. Vi kom i alla fall iväg och lyckades ta oss till Gällinge utan några större missöden. Vi ringde Daniel, Petter och Nicke. Det första Daniel sa när vi ringde var: ÄR NI I GÄLLINGE?????? DU SKOJAR?!?!?! Jag ba: Neej...?
Sen sa han att han var i Frillesås och både jag och Linnéa höll på att cykla i diket. Tur för den stackars pojken att han bara skojade. Vi fick order om att vänta vid skolan så sagt och gjort. Där satt vi och schtekte med sommarmusik i Linnéas älskade ipod-högtalare. När de tre filurerna äntligen dök upp på sina mopeder och crossar så cyklade/åkte vi till Långaresjön för ett dopp eller två.
Den var inte så stor och jag och Linnéa, som de ovana sjö-badare vi är, fick för oss att simma till andra sidan. Sagt och gjort, Daniel och Petter hängde på. När vi väl kommit dit, efter en del slit, sa Daniel att vi skulle simma lite längre bort och hoppa vid några klippor. Men tro fan att dom där klipporna kom någon gång. Tillslut gav vi upp och simmade över till andra sidan igen där vi satte oss på en klipphäll och vilade. Bara halvvägs kvar....
Det är livsfarligt att bada i sjöar ju, tacka vet jag havet där man inte kan få för sig att simma till andra sidan.
Efter åtskilliga dopp och hund-lekar med råa korvar så ringde Anna, Daniels mamma, hem oss för lite käk. Det var bara att börja cykla. När vi äntligen var framme blev vi bjudna på Ronnys underbara pastasallad och lite annat gott. Sedan skulle vi till vårt egentliga mål: Anders, Petters pappa. Det var han vi lovade att komma och hälsa på och som alltså var anledningen till vår galna cykeltur.
Petter bodde enligt uppgifter granne med Daniel, men ute på landet är granne några kilometer så vi fick ta mopparna, haha. Sedan fick vi tag i min mamma och dealade med henne om att hon skulle komma och hämta oss. Tillslut blev det att vi cyklade halvvägs så hämtade hon upp oss med cykelkroken sedan.
På väg hem planerade vi för lite grill hemma med folk, men folk kunde/ville (POFFEN) inte komma, så tillslut blev det bara jag, Linnéa och Eric. Linnéa var förövrigt helt slut så hon drog ganska tidigt vilket innebar att det bara var jag och Eric kvar. Vi hade trevligt där vi satt och lyssnade på musik, spelade luffarschack, skvätte en jävla massa vatten och slängde tång på varann (vilket i och för sig inte var så trevligt) och sedan så skulle han ta halv två bussen hem eftersom vi inte orkade skynda oss till tolv bussen. Sagt och gjort packade vi ihop grejerna och gick förbi mig och lämnade dom samt hämtade byxor och strumpor till mig och tog cykeln ner till skolan.
Väl där fick jag för mig att jag skulle kolla tidtabellen, kontrollfreak som jag är, vilket var tur för då märkte vi att bussen inte gick förbi skolan utan gick via centrum bara. Vi fick snällt ta cykeln dit och där satt vi, i en halvtimme, och den jävla bussjävlen kom ju aldrig.
Jag var helt slut och orkade knappt hålla ögonen öppna så vid kvart i två bestämde jag att Eric fick sova över istället för att åka hem för jag orkade seriöst inte vara kvar mer.
Sedan vaknade vi i morse av att Simon och Emil stod och bråkade om vem som skulle gå in på toan och inte. Ska bli så jävla gött när jag får en egen friggebod som ingen kan komma och störa mig i.
Och ett stort plus till den som orkade läsa allt. Puss!
