gnus

Idag aker Frida hem. Eller, hon har redan akt. Kanns konstigt, lite ensamt, trots att vi inte vart i samma land det senaste halvaret typ, haha. Vi har ju alltid haft varandra i det har liksom. Men, det ar skont att hon aker hem innan och gar igenom dom forsta veckorna sa hon vet vad jag snackar om sen nar jag kommer hem.

 

Josefine klagar pa att jag inte bloggar tillrackligt, sa ska forsoka battra mig nu det sista, hehe. Ni far dock leva med att det blir lite jobbigt att lasa...

 

Jag bavar verkligen infor att aka hem. Vill saklart hem, mer an nagot annat, till Jens och alla andra, men jag vill verkligen inte saga hejda. Katya lekte att hon somnade i mitt kna forut, och hon liksom krop upp och passade perfekt med huvudet pa mitt brost och sa bara gosade hon in sig. Ville aldrig aka hem da.

 

Ar dock ganska klar med jobbet. Vet att Jasmine kande sa innan hon akte hem ocksa. Man kan liksom allt, det ar mer an vardag nu. Griniga och trotta ungar, grinig och trott Linn. Det ar morkt och kallt, och det kanns som att det enda jag gor ar ga upp och ner for backen, till och fran skolan och kindy, och stadar da. Ska bli sa skont att komma hem till ett hus som inte stokas ner av tva smabarn hela tiden. Langtar sa efter min egen garderob, ett varmt hus, min egen sang, svensk mat, mitt eget hus helt enkelt. Ser verkligen fram emot att komma hem och kopa en ny dator med. 15 veckor utan har liksom vart det langsta jag varit utan en egen dator sedan jag fick dator, och det var innan pappa dog, sa typ 7 ar sedan?

 

Hemma sa har ju Josefine Collin precis akt till USA, och Malin (varan granne) ska aka till England om en manad eller sa, sa jag kanner mig som varsta veteranen nar jag redan gatt igenom allt som dom gor. Sa till Malin (som ska lamna pojkvan) att det kommer vara skitjobbigt, du kommer grata som ett as och undra vad fan du haller pa med, men det kommer vara vart det i slutandan. For sa kanner jag, att det ar vart det. Jag grat hela vagen hit, fallde manga tarar dom forsta veckorna och har haft hemlangtan till och fran under hela mitt ar, men det betyder inte att det inte varit vart det. Har upplevt sa mycket, fatt sa manga nya vanner, och framforallt fatt en andra familj.

 

Har precis skapat ett event pa facebook for min och Cosi's hejdamiddag, och Sarah bjod in mig pa middag innan jag aker, sa jag har att gora. Ska dessutom aka till Castlepoint med Ellie, Trev och tjejerna over en natt eller tva, sa det blir en kul sista grej att gora ihop!

 

Tog precis upp Katya och Lulu fran badet, sa snart kommer Lexie hem fran simlektioner, och da ar det middag som galler. Och sa var annu en dag slut. Tycker att jag bara gar och lagger mig och vaknar mest hela tiden. Vart tar dagarna vagen liksom?

 

Vi hors snart igen! (Om jag haller vad jag lovar, hehe)