Måndag, igen.

Idag är det fyra veckor kvar. Fyra ynka veckor. 28 ynka dagar.
 
Ju närmare det kommer, desto mindre vill jag åka. Mest på grund av kärleken förstås. Men också på grund av att jag nog är ganska rädd. Rädd för att jag åtagit mig något jag inte kommer klara. Fast det kommer jag ju, det vet jag. Men känslan ligger ändå där och gnager.
 
Jag har så himla mycket roligt att se fram emot, och ändå vill jag knappt åka? Vad är det för fel på mig?
 
Nu ska jag bädda ner mig, öppna fönstret, lyssna på regnet och läsa en bok. Puss

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0