Letters to Juliet

Ligger nerbäddad i sängen och ser på Letters to Juliet. Den filmen får mig att inte tappa hoppet på kärleken och mänskligheten. Det finns ingen finare film.
Den får mig att vilja åka iväg, hitta mitt livs självfrände, för han finns ju där ute någonstans, och bara veta det just där och just då. Kärlek vid första ögonkastet. Den får mig att verkligen tro på att det finns någon där ute, som är ämnad just för mig, trots att jag ibland känner mig allra ensammast i världen.

Det borde göras fler sådana filmer.

Update: Nu ligger jag här, igen, med tårarna rinnandes ner för ögonen, värkande mage och hjärta, och känner allt och ingenting på samma gång. Vet inte om jag ska skratta eller gråta.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0