gnus

På en samhälls lektion vi hade häromveckan så kom vi in på ämnet fattigdom.
Vad är man när man är fattig? Är det när man inte har råd att köpa de dyra märkeskläder man vill ha, när man inte har någon dator eller är det när man inte har något hem och inte har mat för dagen?
Samtidigt är det otroligt svårt att få grepp om det när man inte sett det med egna ögon. Vi vet att det har dött 4 miljoner judar i Auschwitz och Birkenau men det blir så oerhört mycket verkligare när man har varit där och sett att stället existerar. Jag vet att det dör hundratals barn i Afrika varje dag men jag har inte sett det själv så det är så enkelt att bara ta avstånd. Samtidigt som jag självklart vill hjälpa dom på alla sätt, alla människor förtjänar ett anstidigt liv, så är det så mycket enklare att bara ta avstånd från det. Eftersom det inte är något som gjort ett särskilt stort avtryck på mig kan jag välja bort det så enkelt. Tycka att världen går under här hemma för att jag inte har någon pappa men ändå lever i lyx jämfört med så många andra. Jag kan välja att inte se något annat än min verklighet och det gör jag så ofta så att jag nästan får dåligt samvete. Är man självisk om man inte orkar bry sig om världens fattigdom och katastrofer för att bry sig om sig själv?

Fattigdom är ett så stort begrepp, det är så svårt att veta. Här är man fattig när man inte har någon dator och i Afrika är man fattig om man inte har mat och vatten för dagen.

Vi kom även inte på ämnet sociala skillnader. Att man klassas som brat om man har bakåtslickat hår och mycket pengar, man klassas som det om man ser ut så, det som man har det osv osv. Det handlar om att döma människor. Vi vill stoppa dom i fack för att enkelt kunna döma och slippa ge alla en chans. Vi vill inte ta oss tid att lära känna människor, det är så mycket enklare att stoppa ner dom i ett fack och säga: Du är såhär för du ser ut såhär!
Så tragiskt egentligen.