gnus

Att inte veta, det är det värsta som finns.
Jag känner mig helt tom, är helt ledsen och mår allmänt dåligt typ, och jag har inte en jävla aning om varför. Jag kan inte komma på något som har hänt, som skulle kunna få mig på dåligt humör, inget som någon sagt, ingenting. Det gör mig så frustrerad, att inte veta. Folk ser på mig att alla hästar inte är hemma, men ändå kan jag inte säga varför.

Samtidigt har jag sjukt ont i magen 24/7. Jag kan inte sitta still ordentligt, jag kan inte ligga ner, jag kan inte gå omkring. Jag kan inte göra någonting utan att det gör ont. Dock har jag inte provat att stå på huvudet än men jag är övertygad om att det inte gör någon skillnad. Det är som mensvärk, fast värre. Inga värktabletter hjälper och det gör mig helt galen för jag vet inte vart jag ska ta vägen. Det försvinner ju inte vad jag än gör.

Tro fan att jag tänker gå till nån jävla läkare. Jag kommer ändå bara få sitta där i 100 år och vänta, sedan kommer dom säga att dom inte vet vad det är, och att jag får gå hem och vila. Så har jag suttit där i 3 timmar helt i onödan. GLÖM DET.

Jag skulle vilja bryta benet eller något. Något som jag har rätt att klaga och ha ont för. Det är ingen som säger: Fan va klen du är?! om jag hoppar runt på kryckor och har gips. Men har man ont i magen får man hela tiden höra: klenis. Har man ont i tummen som det antagligen är en blödning eller något i så får man höra att man är klen. Har man ont i en fot som man skadade för två år sedan får man höra att man är klen. Allt för att det inte syns att man har ont. För att läkarn inte har sagt att man har ont.
Så jävla trött på det.