Grekland!!
Läs denna tjejens blogg, hon är ett geni.
Om 9 timmar sitter jag på ett plan till Grekland. Ha det så dåligt ni bara kan utan mig.
Hejdå
Greece, here I come
Tjofräs.
Har varit med Eric hela helgen så det har inte blivit mycket uppdaterande precis. Imon ska jag, om jag får för min kära mor, åka till Frillesås med Linnéa och fota. Beda will be there too. Sen ska jag packa och på tisdag 06.05 drar jag till Zakynthos, Grekland.
Vet inte om jag uppdaterar innan dess, beror väl på om jag har nått att skriva. Annars slipper ni mig i en vecka och sedan blir det bildbombning.
Bye sålänge.
Ett citat:
- Jag har redan börjat packa lite.
- Va? Jag har inte packat alls, inte ens tänkt på vad jag ska packa.
- Jag har redan packat upp!!
Haha, Hampus in my heart.
Slött
Funderade en stund (ca. 1 sekund) på om jag skulle raka benen när jag gick in i duschen men kom ganska snabbt fram till att jag inte orkade och att det är redigt överskattat också.
Det är helg förövrigt, vilket känns hur gött som helst. Snart är man inne i rutinerna igen. Eller ah, efter jag kommit hem från Grekland då. Gissa om det ska bli gött att komma iväg?
Missar ju en del i skolan men det är faktiskt inte hela världen. Det kan man ta igen. Annars får jag väl helt enkelt skaffa mig mitt första G eller nått i den stilen. Jag går natur och kan inte vara bäst. (Ja, jag pratar med mig själv och försöker ändra på mina krav)
Är helt slut efter första veckan i skolan. Man går på helspänn hela tiden och tänker för mycket. Tror det kommer bli bättre senare när man slappnar av mer, när man inser hur roligt det är och närman känner klassen lite bättre.
Annars har jag helt sjukt ont i min rygg och jag vet inte vad det är. Kanske beror på min dåliga hållning, att jag måste sträcka på mig mer, men gör det verkligen såhär ont? Jag får liksom kramp i sidan av ryggen, åt höger och kan inte röra mig typ. Alla muskler låser sig, mega läskigt.
Aja, ska nog se på Mamma Mia nu, det var längesen. Puss
naturångest?
Idag på matten satt jag brevid en geni. Jag fick ångest. Jag visste det.
I Åsa har jag tragiskt nog alltid varit bäst, kanske inte på allt, men med 320 poäng, på det mesta i alla fall. I min klass då. Så kommer jag till gymnasiet, natur, där det bara går snillen. Kul, jag känner mig som en äkta korkskalle som är hur trög som helst och bara inte fattar. Jag får panik, tänker inte ordentligt, gör fel, får mer panik, börjar lipa.
Så kommer det vara. Ångest ångest ångest typ.
Jag gillar Bertil i alla fall.
- Hej, jag heter Bertil. Idag är det inte så många barn som döps till Bertil så jag är utrotningshotad. Därför måste ni vara rädda om mig.
Hejdå!
Jag går på gymnasiet!!!
Okej, får väl skriva några rader då. (Det lär bli några rader)
Först dagen var jag så nervös att jag höll på att skita på mig, helt ärligt. Jag har alltid ångest inför saker som är nya och som jag ska göra själv. Allt gick i alla fall väldigt bra och hittills tycker jag om min klass rätt bra ändå. Gjorde inget bra intryck när jag bad om ledigt det första jag gjorde, men men. Shit happens. Bara jag tar reda på vad jag ska göra så blir det väl bra.
Andra dagen var allt lite mer avslappnat. Vi hade en mattelektion och en Kemi. Slutade vid tre eller nått sånt.
Faktiskt så känner jag på mig att det här kommer bli riktigt bra. Det är väldig ovant och man känner sig rätt vilsen, men vad kan dom begära liksom? Det blir bra Linn, det blir bra. Till och med schemat är bättre än vad jag förväntade mig.
Dock går jag och spänner mig/är nervös jämt och ständigt nu i början så jag är helt slut när jag kommer hem så jag ska dra mig till sängen.
See yaa
En annan gång
Nej, jag förmår mig inte att skriva något.
Skriver imon kanske.
Hejdå
Minst igen
Nu går jag och lägger mig, och imon börjar jag gymnasiet.
Wish me luck.
Måste bara dra Emils kommentar också:
- Är det en ekorre som springer idag igen?
Han menade en hare som drar när dom springer långa lopp som 10 000 och 5000 m.
Ibland får han saker och ting om bakfoten, minst sagt.
Pöss
Moppefobi?
Jag har konstaterat att jag är läskigt rädd för att åka moppe.
När jag åker fort ner för en lång backe som svänger minsta lilla känns det som att bakhjulet bara ska försvinna under oss och vi ska trilla på sidan och skrapa upp hela kroppen. Jag får ont i magen och vill bara att Linnéa bromsar och kör så sakta det går. Jag får seriöst ont i magen och fantiserar ihop en hel historia om hur vi ser ut när vi trillat och att vi får ligga på sjukhus jättelänge och vägrar åka moppe efter det.
Inte okej
at danne's place
Tjoflöjt!
Sitter hemma hos Daniel. Han är och klipper sig, den jäveln. Lämnar mig och Linnéa här helt själva med en rabiessmittad liten skitunge som enda sällskap. I och för sig är Petter här också, men han räknas ju inte.
Vi kom hit halv 11 och väckte dom i morse, har inte gjort mycket. Åkte till lanthandeln och köpte godis och chips, sett på film.
Ska väl åka hem snart.
Eric har fått låna min mobil eftersom hans gick minst sagt sönder. Så när han skulle svara i den häromdagen så funkade det inte. Den klickade av sig själv efter typ 5 sekunder. Så sa han nyss att den hade börjat funka igen. Det måste ju helt enkelt vara så att mobilen stänger av alla inkommande samtal när han är med mig eftersom att han borde ägna all sin uppmärksamhet åt mig. Eller? Precis, tänkte väl det.
Annars har jag ångest inför imon. Det kommer gå bra, jag vet det. Men jag har ändå ångest. Har upptäckt att jag verkligen inte vill. Det är rätt chill med sommarlov trots allt. Göra ingenting eller göra hur mycket som helst när som helst. Inte några bestämda tider att rätta sig efter och inga saker man måste göra.
Dock behövs det rutiner nu. Vi behöver få ordning på allt hemma.
Har jag sagt att min fuckade granne satte stopp för friggebodarna? Om inte så säger jag det nu. Och jag hatar honom över allt annat. Så nu ska vi göra rum i garaget. Dom blir aningen mindre än dom vi har nu så jag tror faktiskt att jag bor kvar i mitt rum.
Det lär ju bli bra mycker lägre i tak och jag kommer bara känna mig allmänt instängd. Dessutom skulle jag få byta badrum och jag skulle få flytta ut alla mina grejer och hejsan hoppsan. Nej, det är enklast att bo kvar i mitt rum, som dessutom är relativt nygjort ju, så det blir bra.
Linnéa har talat om för mig och Eric att vi blev tillsammans den 17e, och det är ju 17e idag så antar att det kan kallas en månad idag, grattis till oss, eller nått, även om jag tycker det är överskattat med datum och shit.
Sitter hemma hos Daniel. Han är och klipper sig, den jäveln. Lämnar mig och Linnéa här helt själva med en rabiessmittad liten skitunge som enda sällskap. I och för sig är Petter här också, men han räknas ju inte.
Vi kom hit halv 11 och väckte dom i morse, har inte gjort mycket. Åkte till lanthandeln och köpte godis och chips, sett på film.
Ska väl åka hem snart.
Eric har fått låna min mobil eftersom hans gick minst sagt sönder. Så när han skulle svara i den häromdagen så funkade det inte. Den klickade av sig själv efter typ 5 sekunder. Så sa han nyss att den hade börjat funka igen. Det måste ju helt enkelt vara så att mobilen stänger av alla inkommande samtal när han är med mig eftersom att han borde ägna all sin uppmärksamhet åt mig. Eller? Precis, tänkte väl det.
Annars har jag ångest inför imon. Det kommer gå bra, jag vet det. Men jag har ändå ångest. Har upptäckt att jag verkligen inte vill. Det är rätt chill med sommarlov trots allt. Göra ingenting eller göra hur mycket som helst när som helst. Inte några bestämda tider att rätta sig efter och inga saker man måste göra.
Dock behövs det rutiner nu. Vi behöver få ordning på allt hemma.
Har jag sagt att min fuckade granne satte stopp för friggebodarna? Om inte så säger jag det nu. Och jag hatar honom över allt annat. Så nu ska vi göra rum i garaget. Dom blir aningen mindre än dom vi har nu så jag tror faktiskt att jag bor kvar i mitt rum.
Det lär ju bli bra mycker lägre i tak och jag kommer bara känna mig allmänt instängd. Dessutom skulle jag få byta badrum och jag skulle få flytta ut alla mina grejer och hejsan hoppsan. Nej, det är enklast att bo kvar i mitt rum, som dessutom är relativt nygjort ju, så det blir bra.
Linnéa har talat om för mig och Eric att vi blev tillsammans den 17e, och det är ju 17e idag så antar att det kan kallas en månad idag, grattis till oss, eller nått, även om jag tycker det är överskattat med datum och shit.
bästis
yesterday
Hm, funderade på att blogga något kul som någon förstår nån gång, men nej.
Igår var jag och Karin i Varberg, det var jättemysigt även om jag höll på att bli överkörd av en bil och en buss. Dessutom var dom i klockaffären elaka och det var inte kul. I alla fall så tog vi rätt buss hem innan skyfallet kom och det var en lyckad dag.
Köpte en present till min mamma för att jag tyckte att hon skulle ha det för att hon är världens bästa mamma. Hon blev knappt glad. Det enda hon sa var: Men, du kan inte ge mig en present?! Varför?! Jag försöker vara lite snäll och så blir hon sur, tant.
Vi kom till Frillesås iaf, jag flög in på toa hos Karin och sprang sedan till bussen så jag kom hem till Åsa igen. På bussen ringer Linnéa och frågar om jag ska med till Göteborg (frågar var fel ord kanske, beordrad är bättre)
Jag cyklade hem, åt, bytte grejer i min väska och cyklade ner till Linnéa, sedan gick vi till bussen. Tror jag var hemma en halvtimme. Heja heja!!
Sedan gick/sprang vi bort till Trägår'n så vi hann träffa Eric, Isac och Poffen innan dom skulle in på Rise Against. Skulle även träffat Robin och Sebbe men dom jävla bönnerna vägrade komma in så vi fick snällt åka hem igen.
När vi var där inne så sa Linnéa: Nu går vi över. Jag förutsatte att hon hade kollat att vi kunde gå över så jag gick. Men tro fan det, vi höll på att bli överkörda, igen.
Sedan missade vi ett övergångsställe men orkade inte gå tillbaka så vi fick riskera våra liv än en gång för att komma över gatan. Haha, det är minsann alltid ett äventyr med den tjejen. Sedan vi gick till Donken och köpte McFlurry, när bönnerna inte kom, som sagt.
Linnéa tjuvåkte på tåget också, för den som ville anteckna.
Förresten fotade vi i onsdags och jag har börjat kolla på bilderna. Några kommer väl upp här snart, dock inte nu då jag snyltar på Simons data.
Imon är det lördag, känns bra, dock vet jag inte varför.
Ska se om det är möjligt att gå ut och lägga sig i solen nu en stund.
Puss
pleeease..
Jag tror inte jag är mest rädd för vad som händer dig, jag är mest rädd för vad som händer mig och hur jag reagerar. Jag orkar inte, fattar du inte det? Det är inte okej om du går och dör nu.
handlingsförlamad
Det blinkar på skärmen. Jag är oförmögen att kolla, oförmögen att svara.
Oförmögen att handla, oförmögen att gråta som är det jag mest av allt vill.
Vill lägga mig ner och bara gråta bort allt, gråta bort alla bekymmer.
Men som vanligt när man mest av allt vill gråta så kommer det inte en tår.
Helt tomt, det är verkligen helt tomt. Har en mysko känsla i magen men annars är det helt tomt.
Helt tomt, det är verkligen helt tomt. Har en mysko känsla i magen men annars är det helt tomt.
Musiken slukar mig totalt. Den ger uttryck för mina känslor som jag inte ens kan uttrycka själv.
Det går inte att klä dom i ord. Inte mina ord, jag hittar dom inte.
i'm falling apart
Rösta på mig, eller nått?
Okey, nu är det såhär va, att jag har kommit med i Michaelas tävling, så släng in en röst eller nått vetja!
Pappa?
Igår var det 3 år sedan.
Tre hela år. En femtedel av mitt liv.
Och det gör fortfarande lika ont.
Jag är rädd. Jag är rädd att det alltid ska göra ont. Jag är rädd att jag aldrig mer ska kunna se på en film där någon förlorar någon/något utan att börja gråta för att jag känner smärtan själv, jag är rädd att jag tillslut ska glömma dig. Att du inte finns inom mig mer.
Jag är rädd för jag känner att du försvinner mer och mer. Jag vet att jag inte minns dig lika tydligt längre. Jag känner inte din doft och jag hör inte din röst längre. Du tynar bort, försvinner. Det enda jag har kvar är minnen som succesivt försvinner, och alla bilder.
Det gör ont att kolla på bilder, det gör ont att över huvudtaget tänka på dig. Vi skulle ju ändra på det som inte var bra, vi skulle verkligen göra det. Du skulle det. Jag såg det i dina ögon. Men du fick aldrig chansen, och det suger så jävla hårt. Jag blir förbannad rent ut sagt, vill bara slå och skrika så att du kommer tillbaka. Jag hade gjort vad som helst, jag menar det verkligen, vad som helst, för att du kom tillbaka.
Jag skriver bara samma saker hela tiden, jag vet, men det är det som finns inom mig som vill ut. Det bara byggs på och jag kan inte ens sätta ord på allt. Det bara finns där inom mig och gör ont. Det stryper mig, kväver mig, tar kol på mig. Jag orkar inte stå upprätt längre.
Det gör ont när folk pratar om dig, dom pratar om dig på ett sätt som jag inte kände dig. Jag ville lära känna dig så också. Det gör ont när folk säger att jag är lik dig. Jag vill inte att dom ser det, jag vill se det själv. Jag vill upptäcka att vi är lika och se saker vi har gemensamt helt själv. Jag vill att du ser mig växa upp och jag vill bara inte leva såhär just nu.
Det värsta är att det inte går att göra något åt. Tiden läker alla sår, bullshit. Ibland känns det som att det bara blir värre och värre med tiden och allt kan bara ta sig.
I'll always love u
Skolångest?
Förlåt för dålig uppdatering.
Vet helt enkelt inte vad jag ska skriva och dessutom har jag fullt upp med annat.
Det har helt plötsligt gått upp ett ljus för mig att jag börjar skolan om en vecka och en dag och det känns förfärligt. Vill verkligen inte börja skolan och jag vill inte åka till Grekland och missa andra veckan heller. Klart jag vill åka till Grekland, men just det att jag missar den andra veckan, det svider lite faktiskt.
Jag vill inte börja på en ny skola och träffa nya människor, jag vill inte göra nått jag aldrig gjort förut och helt plötsligt känns det lite ostadigt med Natur som val. Jag orkar inte plugga? Jag kan inte plugga, jag vet inte ens hur man gör när man pluggar?!
Okej, jag gick ur grundskolan med 320 poäng så jättedålig är jag väl inte, men plugga, nej, det är inte min grej. Tänk så skiter sig allt? Tänk så var det bara jätteenkelt på Åsaskolan och så kommer det vara sjukt svårt på gymnasiet? Jag kommer ha kvar mina sjuka presentationskrav och deppa ihop för ett G. Nej usch, tänk så bara skiter sig allt.
Tänk så hamnar jag i en dålig klass? Tänk så kommer jag inte överens med någon? Tänk så tappar jag mina gamla vänner? Tänk så hinner jag inte träffa dom jag vill? Tänk så bara blir allt dåligt?
Varför skulle det Linn? Jo, för allt skiter sig i ditt liv, har du inte förstått det än?
Heja vädret!!!
Inget vidare uppdaterande här inte.
Det är verkligen jättefint väder och jag bara förmår mig inte att ta med kameran ut. Det känns som att jag inte kommer göra något rättvist om jag ens försöker förmedla hur vackert det är med en solnedgång eller när havet ligger helt stilla och det enda som rör sig några svallvågor här och där. Hur mycket jag än försöker kommer jag inte kunna beskriva hur det känns inom mig när jag kollar på ett spegelblankt hav där horisonten och himlen smälter samman. Nej, det är nog ingen idé, jag kommer bara bli besviken ändå.
Tänker inte skriva här vad jag tycker om er, för det är inte okej.
Ett inlägg kanske?
Nej, jag skriver inget.
Hej bloggen, jag uppdaterar!!
Karin vattnar, jag bloggar, vädret är fint. Heja!
Glädje
Upptäckte att jag hade en bild som kunde vara med i Michaelas tävling så here we go
Länkarna:
Wish me luck, eller nått!
Mumzigt
Upptäckte i efterhand att Linnéas älskade kladdkaka (som dock inte var så kladdig) med grädde på ser ut som en snopp
Min glass var lite finare. Och tro inte att jag nöjde mig med den där chokladsåsen, nej. Det östes på 10 ggr så mycket efter att jag knäppt kortet, hehe.
ja, jag vet
Linn, bryt ihop, och så upp igen.
SUG
Hej mitt liv suger.
Tyck inte synd om mig för det gör jag så bra själv. Och nej, jag är inte glad.
Och nyss råkade jag radera hela mitt itunesbibliotek som jag suttit och kämpat så hårt med innan, det kanske var lika bra? Kanske är det lika bra att allt bara ska gå åt helvete? Kanske är det meningen?
Jag vet inte och inte fan bryr jag mig heller för hur mycket jag än bryr mig och hur mycket jag än vet så blir det ju aldrig bra ändå och jag har ju uppenbarligen ingen kontroll över huvudtaget. Jag kan inte bestämma ett shit över mitt liv.
Hejdå
bajsmutta
HFASJDGHAKJSDGOEJGLSAMGPWAGMWPBHÅRDAKJÖBAHDSFQW PHVJBAS
Så känns det. Det går inte att sätta ord på, men det gör ont i hela kroppen, varenda liten muskel bara skakar och det är svårt att andas. Tårarna rinner. Man håller krampaktigt fast i det man får tag i. Vill inte, vill inte, kan inte. Det går inte. Kan inte låta bli. Det väller öven en, attackerar. Liggandes i bakhåll, överfaller. Mördar. Vill bara lägga mig ner och dö.
HELVETE
Closing time
Dagens
Linnéa: Asså, vad gör Tova med sitt liv egentligen? Hon sitter ju aldrig vid datan!!
GRATTIS MICHAELA
Nu tycker jag att vi alla säger grattis till bästa Michaela (som fortfarande inte går att länka, förlåt Michaela) som fyller hela 16 bast idag!
Nu kan ju ni som läser min blogg ge henne en söt present genom att klicka in på hennes blogg och skänka en kommentar eller två så blir hon garanterat glad!
