Självanalys

Nej, jag har inte slutat analysera än, lyssna på det här. Eller ah, läs iaf.

Om det är något som ska göras, och jag vet att jag inte är bäst, då liksom skiter jag i det. Kan jag inte vara bäst kan det lika gärna kvitta, är det som att jag tänker. Om jag inte är bäst är det en förödmjukelse om jag försökte vara bäst, så då är det bättre om jag inte försöker alls.

Jag hamnar alltså hellre sist och säger att jag inte försökte, än kommer trea och säger att jag försökte.

Varför är det så? Det är ju skitbra att komma trea, egentligen? Varför är det inte okej att vara en medelmåtta någon gång? Det är ju mer pinsamt och förödmjukande att komma sist än att verkligen ha försökt, eller? Det borde vara det i alla fall..

Anyway, jag är glad idag, för mina bilder har kommit, så nu sitter det nya fräscha (hur stavas det egentligen?) foton uppe på min vägg och snart är mina skåpsdörrar som nya!

Ciao mates

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0