gnus

Okej, där ljög jag.

Men jag har inte riktigt varit hemma och än mindre haft tid/ork att skriva blogg. Förresten, varför håller jag på och ursäktar mig hela tiden? Det är ju inte direkt så att någon klagar.

Förövrigt mår jag piss idag. Jag har varit nere hela dagen. Inte orkat. Inte velat. Jag har gråtit en skvätt. Ganska många skvättar.
Jag har undrat varför ingen kommer och kramar om mig. Inte velat att någon skulle ens se mig. Undrat varför jag inte vågar gå in till min mamma och visa att jag är ledsen. Undrat varför jag är okapabel till att ta första steget. Hatat att jag lipar. Inte orkat höra av mig till någon och vara en belastning. Undrat varför det drabbar mig ens en gång. Velat skada mig själv. Nästan slängt min kamera i vattnet.

Jag förstår människor som skadar sig själva. Jag förstår att de vill komma undan smärtan inuti för jag vill det precis lika mycket. Jag fryser hellre så jag skakar än gråter så jag skakar. Jag skulle bryta varje ben i kroppen en gång för att slippa känna som jag gör nu. Jag orkar inte mer.
Ta bort det bara, okej? Jag vill inte vara med längre. Jag hoppar av, ger upp, slutar, stannar. Jag vill inte mer.