gnus

Tekniken är bra, oftast.
När den inte krånglar vill säga.

Jag satte på min helt nya dator i morse och den vägrade spela upp musikfiler. Jag började nästan gråta, helt seriöst. Det är alltid något som inte ska funka. Jag får panik på det. Som tur var löste det sig när jag stängde av den och den installerade några uppdateringar. Dom behövdes visst för när jag startade den igen funkade allt som vanligt. Snacka om att en sten lyfte från mina axlar och flög sin kos.

Sitter här och lyssnar på gammal musik. Har satt spelaren på blanda så det kommer lite av varje. Bl.a. My Chemical Romance. Dom är verkligen bra. Att jag inte lyssnar mer på dom? Jag skulle lyssna på Mamma Mia låtarna också men då upptäckte jag att jag glömde kopiera dom från den gamla datorn så dom är borta, lite surt. Men jag tror att jag kan lägga in dom från MP3. Får hoppas.

Förövrigt är det inte långt kvar tills jag fyller år. Hoppas verkligen att jag får en ipod. Jag vet att jag låter lite bortskämd nu, men jag behöver verkligen en. Min MP3 laggar sönder ibland och dessutom är det bara 1G i minne vilket är alldeles för lite, enligt mig. Jag behvöer ganska mycket mer för att få plats med allt jag vill lyssna på.

Nu kom det lite Lars också. Jag saknar det verkligen. Att stå där i regnet och bara känna sig helt lycklig. För det gjorde jag verkligen. Jag var helt genomlycklig. Stog verkligen och lipade av lycka. Påtal om lipa så såg jag och Vic (fast hon somnade) på King Kong igår. Hur fin är inte den filmen? I slutet alltså, jag lipar som tusan varje gång. Han gör verkligen allt för henne. Så himla fint. Och när han dör, uscha mig. Jag hatar sånt.

Aja, ska nog ta en promenix med Jessika snart, det är så himla fint väder. Om hon bara kan äta klart någon gång, haha.

Linn